Augustpriset 2011

Boken som fick årets Augustpris i kategorin "årets ungdomsbok" var Jessica Schiefauers Pojkarna. Kim, Momo och Bella är inte skolans häftiga tjejer. Tvärtom håller de sig mycket för sig själva. I skolan får de, som alla andra tjejer, utstå trakasserier, glåpord, tafsningar och annat skitäckligt från killarnas sida. Killarna, tonårskillar, som får och tar sig så otroligt mycket makt. Som syns, hörs och bestämmer över andra, framförallt tjejerna.

 

På kvällarna leker tjejerna. De klär ut sig, låtsas vara andra, låtsas som att de inte är tre 16-åriga tjejer som är fast i kroppar som alltid ska bedömas och dömas av andra. Och plötsligt är det ingen lek längre.

På nätterna förvandlas Kim, Momo och Bella till killar. Plötsligt står de på trappsteget till ett helt annat liv. De kan röra sig fritt ute utan att vara rädda, utan att vare sig killarnas eller vuxnas blickar vandrar över dem, utan att känna sig begränsade i ord eller handling.

Kim är lyrisk över sin nya ”deltidskropp” och sitt nya alias Leo – och hon hänger sig alltmer åt den delen av henne som är Leo – och männen Leo möter i sitt nya umgänge. Men samtidigt försvinner Bella och Momo alltmer in i periferin av Kims/Leos liv, och det uppstår problem även med de nya kompisarna. Vad innebär det att vara kille egentligen? Hur beter sig killar mot varandra, och vilka negativa delar av manlighet ska Kim/Leo behöva gå med på för att få tillhöra grabbgängen?

Det här är en bok som gör bryt mot många andra ungdomsböcker. Personligen har jag svårt för de ”magiska” inslagen i den, förvandlingarna, eftersom jag är ett stort fan av socialrealism (”verkligheten”). Och även mot den inte sällan stereotypa skildringen av tjejer och killar. Men den bör läsas ändå. Den behandlar viktiga frågor som manlighet, kvinnlighet, köns- och identitetsfrågor (vad gör man när allt känns fel? Vad gör man åt att man känner att man hamnat i fel kropp?). Vid sidan av att det är en kärleksberättelse, framförallt mellan vänner.

Skrivartävling för dig!

Här kommer ett tips på en skrivartävling för alla (mellan 13-18år) som gillar att hitta på sina egna historier. Årets tema är "det kallas framtiden". Så fatta din penna och börja skriv. Lycka till!

Mer info om tävlingen finns på www.minabibliotek.se

Genesis.

Idag tänkte jag tipsa om en tecknad serie, Preacher av Garth Ennis (manus) och Steve Dillon (teckningarna). Första delen heter Gone to Texas.

I Preacher finns både himmel och helvete på riktigt, gud finns och det finns änglar och demoner som kämpar mot varandra. Vilket är gött eftersom serien inte behöver hålla sig inom ramarna för vad som kan hända i verkligheten.

Preacher handlar om Jesse Custer, en präst i en småstad i Texas. Jesse börjar tvivla på sin tro och en kväll super han sig full och hamnar på den lokala krogen. Där avslöjar han hemligheter om olika personer i den lilla staden. Saker som dom anförtrott Jesse bland annat när de biktat sig. Det slutar med att Jesse får stryk. Dagen efter är kyrkan för en gångs skull fullproppad med folk. Efter Jesses smått skandalösa beteende kvällen innan vill alla se han prata i kyrkan.

Men under gudstjänsten så blir Jesse besatt av ett väsen kallat Genesis. Genesis är avkomman till en ängel och en demon som legat med varandra (något som är strängeligen förbjudet!). Genesis har just flytt från himlen och flyr in i Jesses kropp.
I samband med att Genesis intar Jesses kropp så raseras hela kyrkan och allt som är kvar av besökarna är deras benknotor. I princip hela staden är utrotad.

Genesis besitter den kombinerade kraften från himlen och helvetet så Genesis är minst sagt mäktig vilket gör den besatte Jesse mäktig. När Jesse pratar kan ingen motstå hans ord. Så ger han dig en order, tex säger till dig att hoppa från en bro så hoppar du. Så länge du hör och förstår vad han säger.

Och Jesse, som nu vet att Gud verkligen existerar, vill ha tag på Gud. Han har en hel del frågor som han vill ha svar på. Tillsammans med hans ex-flickvän Tulip (som är väldigt händig med skjutvapen och som inte tar skit från någon) samt Cassidy (en egocentrisk och alkoholiserad irländsk vampyr) tar de upp jakten på gud.

Men det är inte så lätt att hitta gud, för Gud har flytt från himlen när Genesis föddes. Genesis krafter skrämmer gud. De kan vara större en guds krafter, maktpositionen kan vara hotad.
Dessutom är det lite olika folk som vill ha tag på Jesse, vilket ytterligare komplicerar saker.

Under jakten efter gud händer en massa saker och man får träffa många fantastiska karaktärer (Saint of killers, jesses farmor Marie, Arseface med flera).

Allt som allt finns det 9 seriealbum och det är bra hela vägen.

Sammanfattningsvis: Snyggt tecknad serie i färg fylld av övernaturligheter, action, humor, kärlek, hemliga sällskap & ockultism.

JULKLAPP

Idag var en av de bästa dagarna hittills på mitt jobb. När jag kom i förmiddags, låg det ett paket i mitt fack, märkt Liza Palmgren/Library Ninjas. Och däri låg det en helt fantastisk julklapp: bakformar för pepparkakor i formen av ninjor!


Jag blev oerhört glad och har sprungit runt och visat dem för mina kollegor. Till helgen får jag väl ta tag i att baka - för min del - årets första pepparkakor med de här fina formarna - och sedan skicka dem vidare till övriga Library ninjas-ninjor :)

Adressaten var okänd, så jag vet inte vem jag ska tacka... Men säger genom det här inlägget stort tack till vår hemliga, fantastiska, välgörare!

En gammal goding

Det är populärt med vampyrer nu och kan lätt bli lite tjatigt. Men jag vill ändå lyfta fram en vampyrbok som kom för ett tag sen som det varit märkligt tyst om. Det är Vampyrguden-serien av Sebastian Rook som jag tycker är både spännande och originell. Den första boken heter Vampyrguden - London.

Den utspelas i London (svårt att gissa va?) och året är 1850. Den unge gatpojken Jack ser en mystisk man gå av ett skepp utan besättning. Mannen ger sig av in mot Londons centrum, tätt följd av en svärm av fladdermöss. Snart börjar människor i staden att dö i en underlig febersjukdom.

Jack lär känna syskonen Ben och Emily som berättar vem mannen är. Han är ingen mindre än den ondskefulla vampyrguden Camazotz från Mexiko. En grupp forskare begick ett fruktansvärt misstag när de befriade guden från den förbannelse som hållit honom fängslad i över tusen år. Nu vill han återfå sin forna makt. De enda som kan stoppa honom är Emily, Ben och Jack. Upplagt för spänning med andra ord!

Kort sagt är detta en vampyrhistoria utan romantik. Läs och läs sedan fortsättningen (om ni vågar)!

"Hur man botar en fanatiker"

...är titeln på en bok skriven av Amos Oz. Denna lilla skrift tar sig an den ofta bakomliggande orsaken till terrorism - fanatism. Vem är fanatiker, hur tänker egentligen en fanatiker och hur motverkar man fanatism? är några av de frågor som Amos tar upp i sin bok. Boken är trots sitt allvarliga tema fylld med humor.

Amos Oz är född och uppväxt i Israel och det är med problematiken Israel/Palestina i bakgrunden som han skriver sin mycket läsvärda bok. Boken har också för fjärde året i rad delats ut till alla i åk 2 på gymnasiet. Och du kan också ta del av den tack vare Teskedsorden - för tolerans mot fanatism som har lagt upp boken som mp3-fil på sin hemsida. Gratis att ladda ned!!

Om du hellre vill ha boken i hand kan du låna den på biblioteket.

Trevlig helg och läsning!

WTC

Förra veckan tipsade jag om en dokumentär om Leila Khaled, idag tänkte jag tipsa om en skönlitterär bok som beskriver hur 3 vanliga amerikanska ungdomar blir påverkade av bland annat flygkapningar.
David Levithans En bit av mig fattas utspelar sig i New York under attackerna på World Trade Center den elfte september 2001 och veckorna efter.

Men det handlar inte om så mycket om just vad som hände, om flygkapningarna, politik och krig.

Utan det handlar om hur det påverkade de tre ungdomar (peter, claire och jasper) som boken handlar om. Ingen av dom blev direkt drabbade i den meningen att någon som stod dem nära dog. Men de blir alla påverkade på olika sätt. Resterna av World Trade Center ligger som en ram runt hela berättelsen.

Det är intressant att läsa om hur en tragisk och hemsk händelse påverkar personer i deras vardagsliv. Peter och Jasper som träffats på en fest helgen innan ställer in sin date, Claire och hennes familj kan inte bo hemma för att det ligger nära ground zero och områdena nära är avspärrade, hur peter inte kan lyssna på musik för då skulle låtarna för alltid bli sammankopplade med elfte september (undrar hur många låtar och skivor som har förstörts samtidigt som förhållanden tagit slut..?). Men också hur förhållandet mellan alla New York borna temporärt förändras, hur alla verkar se på varandra på ett annat sätt. Hur man på något vis tar kollektivt ansvar för sorgen och hjälper varandra med stort som smått.

En känsla som jag tycker finns genom hela boken är det som Jasper frågar sig själv: Vad är det meningen att jag skall göra nu?

Annat som skall nämnas är kanske att berättarrösten skiftar mellan de tre personerna och man får följa deras tankar, och det är extra roligt när de träffar varandra. Att få höra en händelse berättas av båda parterna, tex peter och jaspers date och hur de uppfattar (och missuppfattar) varandra är riktigt kul.

Och eftersom jag har märkt att väldig många är helt kära i New York och hypar staden så fort de kan så kan det ju vara värt att berätta David Levithan bor i New York och gjorde det när tornen kollapsade. Är du en sån typ så lär du ju gilla alla beskrivningar av staden. Själv har jag aldrig förstått grejen med New York eller USA alls. Varför åka dit på semster när man kan åka till balkan liksom? Men smaken är som baken.

Iaf, en bra bok både innehållsmässigt och språkmässigt. Läs då!

När man skjuter skolkamrater...

Idag till min kanske favoritavart av terrorister, för att det är så fruktansvärt obehagligt, svårt och jobbigt att ens försöka förstå sig på. Ungdomar som begår skolmassaker. Två böcker, en bra och en dålig:

Den sista väktaren av Robert harnum finns på din ungdomsavdelning. Den handlar om Philip, som är en av dem som alla andra på skolan vill vara; smart, snygg och dejtar såklart skolans snyggaste tjej.

Fast, en dag blir någonting bara galet. Philip och en kompis plockar med sig vapen från Philips morbror, de har såklart inte tänkt göra någonting med dem utan tog dem mest bara ”som en kul grej” – men en dag står Philip plötsligt med det automatiska geväret i skolans korridor och mejar ner alla som kommer i maskingevärets väg. Och sedan: arrest, psykiatrisk utredning, rättegång, fängelse. Och under hela tiden säger Philip knappt någonting.

Det tråkiga är att han verkar knappt heller tänka någonting. Boken tuggar på, och vi som läsare får bara ingenting ut kring vad Philip tänker eller känner – han är helt blank, ingen ånger, ingen galenskap, ingen glädje; no nothing. Det kan i och för sig tyda på att något är riktigt riktigt fel, men om det är så så får vi som sagt aldrig veta det. Tänk att lyckas göra en bok om en massmördare tråkig och lam. Robert Harnum lyckas.

Så, skippa ovanstående bok och läs istället Lionel Shrivers Vi måste prata om Kevin. Samma tema, i en bok från vuxenavdelningen, fast vi här får följa Kevin genom hans mammas ögon medan han växer upp. Hon säger att hon känner direkt när Kevin är bebis att något är fel. Hon vet inte vad, men hon tycker att det här lilla, lilla barnet verkar… elakt.

Och det blir inte bättre under hans uppväxt; Kevins mamma anar alltmer oråd, hon börjar må dåligt och tror att någonting hemskt kommer att inträffa, men vet inte hur eller med vem hon ska dela med sig av sin oro. Och en dag, när Kevin är 16 år, skjuter han ihjäl sju av sina skolkamrater och två lärare. De flesta har han stängt in i skolans gympasal och står uppe på en läktare och skjuter ner med armborst, medan de springer runt i salen i panik medan de förgäves försöker ta sig ut.

Vad hände med Kevin? Hur kunde det bli så? Vi får inte höra så mycket från Kevin själv, men väldigt mycket tankar från hans mamma. Det här är ingen lätt bok. Den är tvärtom tjock, tung och svår. Och riktigt obehaglig att läsa. Så att jag inte kunde sluta tänka på den på flera dagar efteråt och i princip hade ont i magen när jag gjorde det. Men den är samtidigt en bok som inte går att slita sig från och som man bara fortsätter och fortsätter att läsa, med växande äckelfascination. Våga orka ta dig an den här boken!

För dig som inte tycker att det räcker: Se även Bowling for Columbine, en dokumentärfilm av Michael Moore som kom ut 2003 och som handlar om skolmassakrar i USA. Finns även den att låna på bibblan.

Nu är det väl revolution på gång?

Det finns en bok om proggiga barnböcker (där en del ungdomsböcker finns med) och nu tänkte jag tipsa om en finfin bok som skulle ha passat i den. Det handlar om Harry Kullmans De rödas uppror. Boken ingår i en serie böcker och utspelas under 1930-talet, en tid full av politiska motsättningar och arbetslöshet. 
Huvudpersoner är den fattige killen Fritte och hans två kompisar Knutte och Sumpan.  Deras kompis Palle får med dem att dela ut kommunistiska flygblad på Östermalm. De åker på stryk av fascister och blir jagade av polisen men vägrar ge upp. De sätter upp affischer, läser politiska böcker och planerar sitt alldeles egna uppror mot rikemansskolan Östra real. Nu är det väl revolution på gång!

Det här är spännande skildring av hur aktivister hade det förr tiden, under kristidens 30-tal. Om förföljelse, slagsmål och hetsiga diskussioner. Det är också en bok som tydligt tar ställning för huvudpersonerna även om engagemanget problematiseras mot slutet. Det gillar jag och är något jag saknar i dagens ungdomsböcker. Jag skulle dock ha velat ha in en dos självkritik vad gäller kommunistpartiet och Sovjetunionen men, men... man kan väl inte få allt. Läs nu De rödas uppror istället för att lyssna på mitt gnäll.

terrorism på film x 3

The Baader Meinhof Complex
(2008, 2 tim 30 min, regi: Uli Edel)

Sann historia om den tyska terroristgruppen "Röda Armé-Fraktionen" (RAF) som genomförde bombningar, rån, kidnappningar och mord under 1960- och 70-talet i Västtyskland.

Ledarna i gruppen: vänsteraktivisterna Andreas Baader och Gudrun Ensslin, samt journalisten Ulrike Meinhof känd för att vara radikal, frispråkig och en engagerad samhällskritiker. Bekämpar ett krig mot vad de ser som fascismens nya ansikte: amerikanska imperialismen som stöds av det tyska etablissemanget. Deras mål var att få till stånd ett mer humant samhälle, men genom sina handlingar spred de inte bara skräck och terror utan de förlorade också sin egen humanitet. Allt medan den västtyska polisen med spaningsledaren Horst Herold, är dem på spåren.

Filmen är baserad på boken med samma namn skriven av Stefan Aust.


München
(2005, 2 tim 40 min, regi: Steven Spielberg)

Oscarnominerad film baserad på boken: "Vengeance; The True Story of an Israeli Counter-Terrorist Team" av George Jonas.

Under de Olympiska spelen i München 1972 togs elva israeliska idrottsmän som gisslan och mördades av en palestinsk terroristgrupp kallad Svarta September. Den israeliska regeringen sätter samman en grupp Mossadagenter för att slå tillbaka och leta upp de ansvariga.



Remember me
(2010, 1 tim 53 min, regi: Allen Coulter)

En kanske lite annorlunda film på detta terrorist/aktivisttema. Ett romantiskt drama med skådespelare som Robert Pattinson, Pierce Brosnan, Lena Olin m.fl. En fin historia som inte skulle vara märkvärdig om den inte utspelade sig under sommaren 2001 i New York City. Det blir inte alltid som man tänkt sig och filmen får ett abrupt slut den 11 september 2001...

En film som berättar de oskyldigas historia. Den vanliga människans sida av en fruktanskvärd händelse.



Naturligtvis kan du låna dessa filmer på biblioteket, klicka på titlarna så kommer du dirket till gotlib (katalogen). Trevlig helg!

Terrorist eller frihetskämpe?

1969 är Leila Khaled (då enbart 24 år gammal) den första kvinnan någonsin som kapar ett flygplan. Under namnet The Che Guevara Commando Unit kapar hon, för PFLPS:s (Folkfronten för Palestinas Befrielse) räkning, ett flygplan som flyger från Rom till Tel Aviv. Hon blev ett ungt ansikte utåt för kampen för ett fritt Palestina och förde ut frågan till människor världen över, människor som tidigare inte hört talas om Palestina. Många blev väldigt inspirerade av Leila (kanske lite extra för att hon var så ung och som sagt den först kvinnan som kapade flygplan) och för många har Leila varit, och är fortfarande, en hjälte.

I dokumentärfilmen Leila Khaled - flygkaparen åker Svensk-palestinska Lina till Jordanien för att ta reda på vem Leila Khaled är idag och vad tycker Leila nu när hon är runt 60 år. Har hon ändrat åsikter om kampen?

Med finns även berättelser från de som var med om kapningen fast på andra sidan: de passagerare och personalen på flygplanen. Vad har de att säga och hur har det påverkats av kapningen?

En bra dokumentär som tar upp många intressanta frågor, bland annat vem som räknas som en terrorist och vem ses som en frihetskämpe?
Och kan man rättfärdiga användandet av våld för att nå politiska mål?

Vad tycker du?

Djurrättsaktivister

Jag går ut hårt under aktivister och terrrorister-veckorna och låter dig ta del av tre böcker om djurrättsaktivister – hitta din favorit!

1. Robert Muchamore: Aktivisterna
Den här boken ingår i Cherub-serien, som handlar om ungdomar som bor på en internatskola i England och blir tränade att bli spioner. De är perfekta för alla sorters uppdrag – för vem misstänker någonsin barn och ungdomar för spionage?

Denna gång får Lauren och hennes bror James uppdraget att infiltrera en djurrättsgrupp som heter DFM - Djurfrihetsmilisen - en grupp som arbetar för att stoppa utnyttjandet av djur i laboratorier och för mat, och som man anar är beredda att ta till våld för att göra det.

James och Lauren hamnar mitt i rörelsen, och slits mellan sitt uppdrag, och de nyfunna, väldigt trevliga, kompisar de får i rörelsen. Men, givetvis är inte alla trevliga och mysiga, i så fall hade det inte blivit någon berättelse, och det hänger tillslut på de två syskonen att rädda Nick Cobb, en kändiskock som genom sitt jobb ökar antalet djur som hålls fängslade och mördas för att bli till mat, anser gruppen Djurfrihetsarmén. Dessutom äger han ett rengöringsmedelsföretag vars produkter råkat döda ett barn och Cobb har vägrat att betala ut skadestånd för det.

Cobb blir kidnappad, instängd i en bur och ska, enligt logiken, få dricka samma rengöringsmedel som flickan dog av, tills han själv avlider. Medan aktivisterna sänder hans långsamma och plågsamma död live. Boken innehåller en del väldigt stereotypa, och rätt knasiga, inslag men den är ändå spännande och värd att läsas!

2. Johan Ribe: Balaclava
André som bor i Umeå sysselsätter sig främst med att graffa. Men han känner att Umeå är för litet, och beger sig mot Stockholm för att få vara med om något större. Han blir alltmer politiskt medveten, blir vegan och börjar arbeta för djurens rättigheter – samtidigt som han ständigt söker nya spännande händelser, nytt som toppar det han gjort tidigare, nya adrenalinkickar.

Hans sökande leder till förstörelse, fritagningar av djur och att sätta slakttransportbilar i brand – men lika mycket ett sökande av kickar i relationer och med tjejer, och glider nästan omärkligt in i relationen med personen med stort P; Viktoria. Hon som får honom att tänka efter kring vad han gör, vilka risker han utsätter sig själv och andra för, och vilka alternativ som finns. Kan ni gissa slutet…?

Tycka vad man vill om slutet, men Johan Ribe som har skrivit boken har själv varit med under perioden han skriver om, bott i Umeå och Stockholm under den aktuella tiden, och varit aktiv som graffitikonstnär och djurrättsaktivist. Utifrån det kan man anta, att han i alla fall kanske har lite bättre koll än andra författare som skriver om ämnet, och Balaclava blir därför väldigt intressant att läsa!

3. Marianne Strand: Försöksdjuret
Här får vi möta 13-åriga Adina, som pendlar mellan Stockholm och Göteborg, för att bo hos sina färäldrar som är skilda. En dag när Adina är på väg till Göteborg för att bo hos sin mamma kommer hennes mamma inte och möter henne på flygplatsen som hon brukar. Istället kommer en kvinna som säger att hon är Adinas mammas kollega, och Adina åker med henne, men inser efter ett tag att hon har blivit kidnappad.

Kvinnan för henne till ett hus i skogen där hon blir inlåst i ett rum, och först förstår Adina inte alla varför hon har blivit kidnappad. Men efterhand får hon veta genom kvinnan och hennes kompanjoner, som också finns i huset, att de har kidnappat Adina på grund av att hennes mamma jobbar på ett laboratorium där man utför medicinska experiment med djur, och att de inte tänker släppa Adina förrän hennes mamma lovar att sluta sitt jobb.

Till en början är Adina otroligt rädd, men medan tiden går känner hon allt mer att de som kidnappat henne inte är farliga och att hon inte har någon anledning att vara rädd för dem. Men hon förstår fortfarande inte varför hon är kidnappad - hennes mamma jobbar ju bara? Och hon säger alltid att hon är snäll mot djuren och gör så att de mår bra. Men en dag får hon se en film som är inspelad i hemlighet på hennes mammas arbetsplats - och Adina får se sin mamma göra så hemska saker mot djuren att hon aldrig ens hade kunnat drömma om det! Plötsligt blir Adina än mer förvirrad - vem har egentligen rätt och fel? Vem är god och vem är ond? Och vad tänker polisen göra med hennes kidnappare när de får tag i dem?

Försöksdjuret är en lättläst bok med ganska lite text och mycket mellanrum, skönt när man inte vill ha en tegelsten i handen. Samtidigt är den bra skriven, spännande, och tar upp relevanta frågor att fundera över. Rekommenderas!

Intervju med Pantrarna - del två

  

          Jag har tidigare intervjuat Pantrarna (den intervjun finns här) och med tanke på vårt aktivisttema ville jag intervjua dem igen. Skickade dem några frågor och fick snabbt svar, formulerade av Pantrarnas Murat Solmaz.

          Jag läste i tidningen att det görs en film om er kamp. Kan du berätta lite om det och hur det går?

Det är filmarna Leo Palmestål och Anders Rundberg som tog kontakt med oss när vi var ganska nya och sa att de var intresserade av att vara med och filma när vi som pantrar är delaktiga vid olika tillställningar. Vi har fått se en trailer utav det vi gjort under sommaren , men mycket mer och mycket gott har lagts till i filmen efter sommaren. Filmen blir klar till års skiftet, då tänker vi ha en förhandsvisning för bosatta i Biskopsgården till att komma och se på vår ihärdiga kamp under detta år.
Ett klipp har skickats in till SVT och de verkar vara intresserade av att visa den även på tv. Vi försöker under inspelningarna framhäva och få främst ungdomar
till att synas och höras så politiker, tjänstemän och bosatta i förorten kan bilda en uppfattning av hur en ungdom från förortens vardag ser ut i nutid.
Jag vill inte säga mer om filmen- men det jag kan säga är att den kommer vara känsloladdad och kommer förhoppningsvis ge tillbaka framtids tron för bosatta i förorterna i Sverige. 

http://www.youtube.com/watch?v=ETDchpomq3g - länk till trailern

-        Enligt ryktet ska Bobby Seale, en av Svarta pantrarnas grundare, komma och besöka er. Stämmer det och när sker det i såfall?

Det stämmer. Vi kontaktade Bobby Seale via mejl om att bjuda hit han för att delta på ett event i Biskopsgården där han kan dela med sig av allt han och hela civil rigths movement gick igenom under 60-70talet i USA. Han gav sitt telefon nr och vi har talat med honom. Det var en av de största uppelevelserna i mitt liv att tala med en levande legend ur en tid då ledare som Malcolm X och Martin Luther King bler dödade.
Han har tackat ja till vår inbjudan och vad som fattas nu är lite pappersarbete och skriva på kontrakt. Bobby Seale kommer till Sverige till slutet av april 2012. Han kommer att ha 3 föreläsningar på universitet samt delta på ett event som vi tänker göra i Biskopsgården den 1maj.
Vi får ekonomiskt stöd av ABF och Göteborgsuniversitet till att få hit honom. Bobby Seale hälsade alla kämpar i Sverige och sa att han ser framemot att komma hit efter 40 års längtan.

-        Hur går det med ungdomsgården? Finns det någon planerad tid för öppnande?

Just nu står det mellan två lokaler som är lämpliga för ungdomsgården. Antingen blir det på höstvädersgatan där vi har apoteket och stadsdelsförvaltningen eller så blir det treröseskolans gammla gympasal där en del ombyggnation kommer att krävas. Det är mycket pappersarbete och dessa typer av processer tar sin tid. Men vi är ganska säkra på att ungdomsgården kommer att vara klar och öppen någon gång nästa år innan sommarlovet. ungdomsgården kommer att kallas för ''pantergården''.

-        Vad gör ni just nu?

Just nu försöker vi stödja andra orter som tagit kampen i akt och bildat panter föreningar. Däribland har vi Landskrona, Malmö, Uddevalla, Uppsala och Helsingborg som är under process till att bli fungerande panter föreningar. Vår fight för social rättvisa i Sveriges förorter har inspirerat många runt omkring i landet till att organisera sig och ta saken i egna händer. Vi har varje dag nya samtal från folk som vill starta upp pantrarna i sina städer. Vi försöker få våra egna medlemmar till att bli mer självgående så organisationens ledande pantrar kan befria sig själva från arbetet i biskopsgården till att hjälpa människor i andra städer av organiserandet. Detta gör vi genom att hålla i olika former av utbildningar i olika teman. Den 29 NOV kl 17.00 kommer vi att ha ett event, laddat med olika teman, uppträdanden, poesi och filmer. Pantrarna har blivit förortens röst i olika debatter som ägt rum och strävar efter att sprida sitt sätt att se på och lösa samhällsproblem som vi har i detta moderna Sverige....

Tack för intervjun och lycka till!

TEMA: Aktivister & terrorister

Så, nya temveckor på bloggen igen! Sista temat innan jul, och denna gång är det det tema: aktivister & terrorister som gäller. Det innebär, att vi denna och nästa vecka tipsar om böcker (och kanske annat) som har med det nämnda temat att göra – det vill säga vad vi bestämmer har med temat att göra :)

Letar du efter en riktigt bra och spännande bok? Vill du läsa om hur författare beskriver ”de mörka sidorna” av miljö- och djurrättsaktivistgrupper, och andra grupperingar? Om människor som lever i gränslandet mellan tillåtet och otillåtet – de som vissa kallar frihetskämpar eller aktivister, medan andra bara kallar dem terrorister. Vi läser och tipsar om både högt och lågt, såväl som både fakta och fiktion.

Se fram emot två spännande veckor på Library ninjas – nu drar vi igång!

Istället för att bara skrika

…heter en ny bok ifrån Elin Nilsson, som handlar om Andrea. Andrea går på gymnasiet, och det mesta är väl sådär ganska vanligt med henne och henens liv. Förutom att hennes två år äldre syster har hoppat av gymnasiet, flyttat hemifrån och skaffat barn. Men med Andrea är allt mest bara vanligt.


Tills en dag när hon kommer hem från skolan, och hittar ett hotbrev i brevlådan. Det är skickat ifrån någon som kräver pengar av hennes mamma, mycket pengar. Och det verkarp å något sätt höra ihop med Andreas papap, som gått bort i cancer ett par år tidigare. Andreas verklighet rasr – vad har den vanliga tråkiga familjen för fiender som skickar hotbrev? Hur ska de få fram så mycket pengar? Och vad händer om de inte lyckas?


Tillsammans med sin storasyster och en klasskompis försöker Andrea själv reda ut alla trådarna kring brevet, sin pappas mystiska försvinnande till USA under flera år, alla pengar de får se att hennes mamma har på sitt bankkonto – och alla lösa trådar däromkring.

Nu låter det här som en enormt spännande bok. Men tyvärr tycker jag tempot är lite långsamt, och Andrea en ganska tråkig och tonårsgrinig karaktär. Jag ville se mer fart, mer spänning och, tja, lite mer av allt. Lite mer bas i låten helt enkelt. Istället för att bara skrika går lätt att läsa och helt okej att sitta och slöläsa när man inte känner att man vill ägna för mycket tankekraft åt sin bok, men annars finns det andra titlar i höstens utgivning jag hellre lägger mer tid på.

Augustpriset 2011

På måndagen tillkännagavs årets vinnare av Augustpriset.

Årets svenska barn- och ungdomsbok blev Pojkarna av Jessica Schiefauer.

Juryns motivering:

Med vass och avslöjande flickblick infiltreras Pojklandet. En idéroman som strävar efter att upplösa språkets, växandets och verklighetens gränser. Om kroppen som slagfält och manligheten som drog.

Ett nedslag i verkligheten

Ibland kommer de där böckerna flygande. Böckerna som känns som om en bit av verkligheten fastnat i en boks pärmar. Så är fallet med Belägring av Hassan Loo Sattarvandi. Det är en prequel (en uppföljare som utspelas innan originalet) som utspelas tio år innan den tidigare boken Still men det går bra att läsa Belägring fristående. Det är våldsamt, plågsamt realistiskt och så förbannat sorgset på en och samma gång.

Boken är upplagd som ett telefonsamtal där Caspian, en femtonårig kille med en ständigt frånvarande pappa och en pillerknaprande mamma, pratar med en kompis om något som hänt. Han har svårt att prata då han är helt sönderslagen med halvt avbiten tunga och svullet ansikte. Sakta men säkert berättar han om dagen som han aldrig kommer glömma, från morgonen där han borde ha stannat kvar i sängen till katastrofen senare på kvällen. Man förstår snabbt att något fruktansvärt har hänt men vad det är får man inte reda på förrän i det sorgliga slutet.

Jag ska inte avslöja för mycket men det är riktigt, riktigt bra om en förortskille vars kompisar är hans allt och det är hos dem han ständigt söker bekräftelse genom våld och kaxighet. Men Caspian är inte så macho som han kanske själv vill utan balanserar hela tiden mellan den kaxiga kille han vill vara och den fegis han är innerst inne.

Idag har jag haft förmånen att få sitta och lyssna på författare och illustratörer. De har berättat om sina arbeten. Hur det går till när de skriver sina böcker och hittar på sina berättelser. Jätteintressant och kul!

Bland annat så pratade Hanna Jedvik om sin bok: "Snart är jag borta" som kom förra året. Skrev genast upp den på min: "måste läsas"-lista.

Boken handlar om kompisarna Maja och Lina. Och om att längta bort (därav titeln). Bort från sin vardag, skolan man går på, stan man lever i. Till något nytt. En längtan som jag tror det flesta har känt någon gång. I alla fall - helt klart en bok jag vill läsa. Får återkomma med mer om boken när jag läst den. Är det någon som redan läst den? Var den lika bra som den verkar?

Kan ju också passa på att tipsa om en ny gratistidskrift. Den heter Book och finns på tågen runt om i Sverige. Book innehåller massa goa fakta/recensioner om olika författare och böcker. Fick tag på första nr som kom ut i september - ser riktigt lovande ut. Så alla ni som gillar böcker och litteratur - håll ögonen öppna för detta magasin om ni är ute och reser.

Trevlig helg!

Umbra - En tecknad fantasysaga

Umbra, som är Elin Fahlstedts (född 1990) seriedebut, är en mörk fantasy-saga, som bitvis är ganska läskig. Teckningarna känns lite mangaaktiga, men i blyerts och lite kladdiga på ett bra sätt.

Ethel är föräldralös och bor på ett kloster med andra föräldralösa barn. Hon minns inget av sina föräldrar, det enda hon har som minne är ett slitet och suddigt foto på hennes pappa.

Barnen får inte gå ut på kvällen och natten, för då kommer hemska saker att hända dem enligt prästerna. För då är blodmånen uppe, månen som färgats röd av de barn som dödats om natten. Men Ethel tror inte på dom, hon tror att dom bara hittar på för att kontrollera barnen.

Hon blir inte mindre misstänksam mot de nattliga utegångsförbuden efter att hon brutit sig in klosterbibliotekets förbjudna avdelning, där det förvaras böcker som man inte får läsa, och läser i en av böckerna att det där med månens röda färg inte alls har något att göra med mördade barn.

Så orädda Ethel försöker smita ut på natten genom en tunnel, men en av prästerna kommer på henne och börjar jaga henne. Hon lyckas fly undan och gömma sig i en låda. En låda som visar sig ha någon form av magisk tunnel i botten. En tunnel som sluter sig bakom Ethel.

Ethel kommer ut i ett konstigt rum där hon träffar på någon form av monster. Fast ett monster som verkar vara ganska snällt.
Monstret informerar Ethel om att hon befinner sig i gränslandet mellan "din och vår värld".
Den världen heter Umbra och där ger sig Ethel, bland diverse fantasimonster och andra tokigheter, ut på jakt efter sin pappa...

Sjukt sugen på att se filmen

Efter att ha sett den här trailern är jag sjukt sugen på att se filmen om Hungerspelen.

Ååånej, inte klassiker!

Många känner en mix av tristess och äckel så fort man nämner ord som klassiker. Det är ibland rätt men ofta fel. Jag vill råda bot på detta genom att tipsa om en klassiker som era lärare skulle älska samtidigt som ni inte skulle dö tristessdöden om ni läste den. Det handlar om Karin Boyes Kallocain. Hon är kanske mest känd för sina vackra hjärta-smärta-dikter men har här skrivit en riktigt bra och mörk framtidsskildring.

I framtiden existerar en Världsstat som kontrollerar allt och alla. Överallt finns det angivare och elektroniska polisöron som lyssnar till allt som sägs. I denna mörka värld är fortfarande tanken fri men kemisten Leo Kall uppfinner en drog kallad kallocain. Det är en sanningsdrog som gör att man avslöjar sina allra innersta tankar. Det visar sig att de flesta medborgare inte är lydigt nedtryckta i skorna utan hyser vilda och heta drömmar om uppror och om Ökenstaden, som är en hemvist för hopp, lycka och kärlek. Sakta men säkert börjar Leo Kall tvivla på Världsstaten och dess förträfflighet.

Det är bra och mörkt om hur snett det kan gå om säkerhetstänkandet och övervakningen av medborgarna går för långt.

Känslan som aldrig kommer

I den nya brutala ungdomsromanen Affektion (av Martin Jern) finner vi Kate och Ali, som varit bästa kompisar ända sedan mellanstadiet. De gör allt tillsammans under åren när de växer upp – från att leka till att tjuvröka, ta första klunken öl och ragga på killar. Killar som får tjejerna att tävla om deras uppmärksamhet, som inte bryr sig, som skadar dem - både känslomässigt och fysiskt. Lägg för Kates del till en känslomässigt frånvarande mamma, och en pappa som inte orkar mer och flyttar redan när hon är 12, och du har Kates liv.

Kate känner själv att det går ganska så mycket åt helvete. Hon är 16 år och livet känns över, gjort. Men vad spelar det för roll? Vad skulle ha hänt annars, vad skulle hon ha gjort annars, vad är alternativet? Hon vänder sig inåt, stenhård yta utåt och hon och Ali lever hårdare än någonsin, allt i jakten på känslomässiga kickar och för att lyckas pressa fram något som känns äkta, något som känns värt.

Men det kommer aldrig. Vad finns kvar att göra då? 
Boken beskriver något som är kallt, rått, hårt och precis så illa som det kan vara när man vill ha saker (uppskattning, värme, kärlek) man vet att man antagligen aldrig kommer att få.

När skolan brinner

Det här är den senaste Tommy & Flisen-deckaren av Lena Lilleste och heter Mordbrand på skolan! (låna här). Den börjar med att Tommy och Flisen hittar en väska i skogen med fyra miljoner kronor i. I väskan ligger också en massa kontoutdrag för ett företag som sysslar med välgörenhet. Samma kväll brinner det i Tommy och Flisens skola och efteråt hittas en död man i askan. Tommy och Flisen bestämmer sig för att behålla väskan med pengarna och köper lite nya grejer som dyra kameror. Men snart förstår de att väskan tillhör den döde mannen och att det finns de som vill komma över väskan till varje pris…

Det här är en deckare och som alltid med Tommy och Flisen-böckerna är det välskrivet och spännande. Det är lite vem-gjorde-det-känsla över det hela och jag kunde inte lista ut vem den skyldige var innan slutet. Är ni smartare än mig?

Höstlov = Graffiti & Serier!

Tänk vad tiden går fort ibland (speciellt på lov) eller vad säger ni? Jag har inte varit ledig denna vecka utan jobbat på som vanligt. Men inte helt fel det heller - vi har haft (och har även idag) ett tipptopp höstlovsprogram här på Hisingens bibliotek för er mellan 13-25 år.

Temat för detta höstlov har varit serie- & teckningsvecka. Vi började i onsdags med Urban Kalligrafi och graffiti-prova-på. Det stod om det i gårdagens GP (del 1 sida 7). Utdelning av Värsta boken och Serieworkshop - manus var i går. Idag blir det Serieworkshop - teckna hur du tecknar din egen serie. Kul! Vårt ps3 är också igång igen i Unga-Vuxna rummet om man bara vill ta det lugnt och spela med kompisarna.

Så i seriens anda tänkte jag nu på lovets sista dag och innan helgen tipsa om några webbsidor där du kan fortsätta din kreativa bana inom seriernas värld:

http://chogger.com/ - gör dina egna serier

http://www.xtranormal.com/ - gör egna animerade gubbar och dialoger

http://goanimate.com - gör egna tecknade serier

Trevlig helg allihopa!

Hem till lunnefåglarna

Idag tänkte jag tipsa om en riktigt fin bok. I den tysta minuten mellan av Viveka Sjögren.

När Torvi var sex år flyttade han och mamman från Island till Sverige. Och från Torvis pappa. Pappan sa att han snart skulle
komma till Sverige, men han dyker inte upp. Tiden går och ingen svarar när mamman ringer till Island.
Tillslut slutar Torvi hoppas på att pappan skall komma. Pappan kan dra åt helvete som har lämnat honom.

Åtta år senare får de besked om att pappan, Kettil, har dött. Han har blivit hittad uppspolad på en strand på den ö där Torvis isländska släkt bor. Där han själv bodde en gång i tiden.
Ensam sätter sig Torvi på ett flygplan till Island, där han möts av sin farbror. Tillsammans beger de sig hem till ön Heimaey.
På Island möts han av syner han inte sett på länge, lunnefåglar, vulkaner och gamla kära släktingar. Som farmor och bästa kompisen från barndomen som bor kvar.

På Island söker Torvi svar på vad som egentligen hänt pappan och vem pappan egentligen var. Var det verkligen så enkelt att pappan bara lämnade dom?
Pappan verkar inte ha mått så bra, var han psykiskt sjuk, alkoholiserad? Både och? Människorna på ön verkar veta. Genom att utforksa sin barndoms ö och pappans (nu Torvis!) hus får han fram små ledtrådar om vem pappan egentligen var.

På resan lär han sig en hel del om släkten och sig själv, upplever kärlek och saknad.

En riktigt, riktigt fin bok som fick mig att smålipa mer än en gång. Viveka Sjögren skriver om något hemskt och allvarligt, men på ett långsamt och vackert sätt. Boken är mycket bra skriven, jag kan verkligen se landskapen framför mig.

Jag hoppas verkligen på en fortsättning, jag vill att Torvi skall åka till Island igen nästa sommar!

Hjälp! Chokladbönorna från yttre rymden anfaller!

Ibland får man frågan om vilken bok man läst som är absolut sämst. Jag har tidigare fått tänka efter men inte längre. Nu har jag läst en bok som är ett sådant stolpskott alla kategorier att man knappt ens kan använda den till toapapper. Boken ifråga heter Besökaren och är skriven av Ann Halam. Det enda som är bra med boken är omslaget som leder tankarna till någon spännande film. Sedan börjar katastrofen.

Boken handlar om den tjocke killen Tom. Han går på högstadiet och ska ha praktik med sin pappa som är vakt på ett laboratorium där man forskar om dödshemliga saker (läs: utomjordingar). När Tom är där går larmet och något inträffar som får alla som jobbar där att springa runt som yra höns. Vad har hänt? Tom, som alltid är hungrig, går in i ett avsides rum för att kolla och hittar då en chokladböna på golvet som tycks stirra på honom. Han äter upp den (äckligt!) och det visar sig att chokladbönan är en alien (!!!) som börjar prata med honom i hans huvud. Chokladbönan, som heter "zy%"*88cx!", trivs bra i Tom och börjar sakta ta över honom och mer eller mindre äta upp honom inifrån. Tom, som minst sagt var bigboned, rasar i vikt. Hur ska detta gå? Ska han lyckas bli av med sin chokladböna?

Aaaarrggghhh... hur kan man få släppa en sådan här urusel bok? Det är så full med dåliga idéer, otroliga vändningar och allmänt skräp att min tvåårige son skulle kunna skriva en bättre spänningshistoria om aliens. Vill ni vara riktigt elaka mot era svensklärare läser ni boken och skriver en recension. Förvänta er inget högt betyg dock då inte ens en Nobelpristagare skulle kunna skriva nåt vettigt om denna skräpbok. Undvik till varje pris (innan chokladbönan kommer och tar dig!)

Värsta boken kommer till Biskop!

Jag vill också köra en fuling och bryta poesiveckan med ett announcement - jag har ett gäng Värsta boken-böcker som jag kommer att dela ut på Biskopsgårdens bibliotek samtidigt som släppet på Hisingens bibliotek.

När? Kl.13 torsdagen den 3 november Var? Caféet på Biskopsgårdens bibliotek Hur? Ta gratisböcker och läs, läs, läs!

Titlar som Hungerspelen, Nick och Norahs oändliga låtlista, Just kids (Patti Smith-boken) och Brisingr (plus en massa andra!) kommer att regna över er. Är ni riktigt snälla kanske det finns lite cola och annat gott till!

En klassiker

När jag gick på gymnasiet läste jag inte speciellt mycket poesi eller dikter. Med ett undantag och det var Karin Boyes dikter. Hon föddes här i Göteborg år 1900 och blev bara 41 år gammal. Men under sin korta levnadstid så hann hon med att skriva flera diktsamlingar, romaner och essäer.

Ack låt mig leva riktigt
och riktigt dö en gång,
så att jag rör vid verklighet
i ont som i gott.
Och låt mig vara stilla
och vörda vad jag ser,
så detta får bli detta
och inget mer.

Ur dikten Önskan från diktsamlingen Gömda land av Karin Boye.

Från en stygg flicka

Jag hoppas du inte alls har det bra.
Jag hoppas du ligger vaken som jag
och känner dig lustigt glad och rörd
och yr och ängslig och mycket störd.

Och rätt som det är, så får du brått
att lägga dig rätt för att sova gott.
Jag hoppas det dröjer en liten stund...
Jag hoppas du inte får en blund!

Ur diktsamlingen Härdarna av Karin Boye

Även om det nu är över 100 år sedan hon föddes så tycker jag hennes dikter står sig bra än i dag. Och det kanske är det som gör en bra text (oavsett i vilket form den kommer). Att den står sig över tid - att nya generationer kan ta till sig texten och göra den till sin.

Karin Boyes diktsamlingar och böcker finns naturligtvis att låna på biblioteket! Om man vill läsa en bra bok som hon har skrivit kan jag tipsa om Kallocain.

Trevlig helg på er alla!

Värsta boken på Hisingens bibliotek 3 november

Jag gör en fuling, och bryter poesiveckorna med det viktiga meddelandet, att torsdagen den 3 november, det vill säga nästa torsdag, så släpper vi en hög Värsta Boken-böcker till. 

På Hisingens bibliotek, i Unga Vuxna-rummet kl 13.00.

Det gäller alltså nya och helt gratis böcker som bara är för dig att komma och ta för dig av! Exempel på titlar som finns är den nyutgivna Erebos, Patti Smiths Just kids, Blindinbellas Egoboost, böcker om Zlatan, Bali Rais Spelet, härliga vampyrböckeroch mer därtill!

Det är först till kvarn som gäller, när böckerna är slut är de slut. Ta med dig en kompis och kom!

Och stanna kvar efteråt och teckna serier med Hanna Petersson, kl 14.00...

Torg, korg, eko

Dagens poesitips står vår praktikant Emma, på Hisingens bibliotek, för:

Tänk dig att en utomjording eller en tidsresenär skulle landa i en ödslig jordisk stad från 2000-talet. Hur skulle det låta när denne söker bland spår och lämningar för att försöka förklara meningen med den mänskliga aktivitet som utspelats här? Ja, kanske lite som i Sara Hallströms diktsamling Torg, korg, eko.

Titelns tre ord går att läsa som boken tre huvudteman – det offentliga, det privata, historiska avtryck. Dikterna är betraktelser av saker och ting som går att hitta på helt vanliga platser i en stad. Men den främmande rösten i Torg, korg, eko vrider och vänder noggrant på varje ting den utforskar. Och då kan de plötsligt få en annorlunda betydelse. Som tillexempel skulpturen på torget - det historiska avtrycket på den allmänna platsen:

Skulpturer som det inte ska gå att bryta av något från,

vässa något emot, inte gå att måla något på, pissa på,

fräta bort delar av. Som det inte går att bygga in

något i, välta, bära med sig, rulla undan, låna, dela

upp, spela på, ha sex med, under, i, genom eller mot.

Nej, historiska monument på allmänna platser är inte gjorda för att vem som helst i allmänhet ska kunna sätta sina avtryck på dem, noterar rösten. Men den berättar även för mig om andra vägar:

Gå gatan ner till delen där det snart rivs

och där dammet tjocknar över fönstren

Det går att sticka handen i det och skriva

Grå hand, glas, ju tjockare damm, ju

tjockare text, ju fläckigare röst, smulad i zoner

och trådar Var en karta

över i natten i någon stad Var en fråga

om det som saknas kan försvinna en gång till

Om platser bevaras när de inte är

Nedtecknade men tecknade i

Torg, korg, eko är ingen lättsmält diktsamling. Varje kompakt formulerad rad sväller av mångtydlighet, och lämnar mig som läsare med många intressanta frågor om varför staden egentligen ser ut som den gör.

Du kan läsa Torg, korg, eko som e-bok eller beställ den till ditt bibliotek genom gotlib.

Nu på lördag den 29/10 har du även chansen att vara med i workshopen UngPoesi med Sara Hallström på Lagerhuset vid Järntorget!

"Jag gör det som ni ber mig, för jag älskar de som ser mig!"

Meningen här ovan kommer från estradpoeten Olivia Bergdahl.

Jag tänkte att mitt första inlägg denna poesivecka inte skulle handla om böcker utan om en person. Olivia har bland annat vunnit tävlingen Poetry Slam, uppträtt på Hultsfred- och Arvikafestivalerna. Helt enkelt åker hon land och rike runt och gör det hon är bäst på: att formulera funderingar poetiskt inför publik.


I morgon 22 oktober firar denna 22-årig göteborgska 10-årsjubileum (!) som estradpoet. Jag hade möjlighet att få lyssna på henne för något år sedan när hon besökte gymnasiet jag då jobbade på. Och kan bara säga att jag tyckte hon var grym. Lyssna bara på dessa två dikter: Att Definiera och Jag älskar genier.

Och det blir ett litet boktips i alla fall. 2007 kom hennes debutdiktsamlingen Demo ut. Läs den!

Så har ni vägarna förbi House of Win-Win på Tredje Långgatan i Göteborg imorgon kväll kan ni vara med och fira henne.

DU är ett moln!

Poesivecka.. hm. Jag måste erkänna att jag inte läser så mycket poesi direkt.

Men när jag såg att Mårten Melin (som gett ut en hel hög med barn- och ungdomsböcker och som vann Nils Holgersson-plaketten i år för sin underbara bok Som Trolleri) skrivit diktsamlingar så var jag tvungen att
bläddra lite i dom. Och jag blev inte besviken!

Därför vill jag tipsa om samlingen Du är ett moln. Kärleksdikter utan att vara... för mycket? För gnälliga? Något är det med dom. Kanske är det att dom känns rakt på sak utan att tappa känslan...

GÅ HIT och läs dikten Du kom in från Du är ett moln och sen går du till närmaste bibbla och lånar boken!

Att vara ung på en hård arbetsmarknad

Det första bidraget till våra poesiveckor är Jenny Wrangborgs Kallskänken. Den kom ut förra året, och är en så nutida och samtida diktsamling för ungdomar som det bara går att få ihop.

Den handlar om dig. Om dina kompisar. Om dina kusiner, och alla andra ungdomar du känner som är tvungna att stå ut med att jobba timvik utan att kunna förvänta dig att bli inringd dagen efter, än mindre veckan efter, sketna arbetsköparavtal, arbetsplatser där du måste be om lov får att få ta en rast lång nog att gå och kissa, och att aldrig någonsin kunna förvänta dig någon form av anställningstrygghet eller stabilitet. Inte heller att känna att du är värd något annat än din arbetskraft.

Jenny har jobbat på ett café i centrala Göteborg, och vet om precis hur det ser ut. Hur det känns att veta att man är mindre värd och inte har någonting att säga till om. Att inte våga säga emot sin chef av rädsla för att bli utbytt (för hon har sett det hända med andra). Hon beskriver sina upplevelser kort, hårt och osentimentalt – men samtidigt på ett väldigt känslostarkt sätt. Och det är lätt att känna igen sig i det hon skriver:

vi var unga
skulle bara jobba lite extra
blonda idioter
klarade oss bäst själva
facket kostade bara pengar
ingen var intresserad ändå
hade fullt upp med annat
skulle snart slå igenom


vi var alltid på väg någon annanstans
utomlands
tv-studios
studier


nästa år skulle
vi slippa
torka bord
bre mackor
och ta skit i kassan


(Ur Fördomar)


Men det finns även en tro i Jennys dikter. På att saker kan förändras, att de kan bli bättre och att vi är starka tillsammans:


när deras system gick in i en ny kris och
de försökte ta vårt arbete ifrån oss
gav vi varandra ett löfte
vi ställde oss bredvid varandra
ställde krav på varandra


tillsammans
tillsammans


om vi var fyrahundratusen blev vi starka som fyra miljoner
om vi var fyra miljoner blev vi starka som åtta miljarder
så fungerar solidariteten
det finns inga formler för den
men när den växer
växer vi
okontrollerbart
(Ur ”Tillsammans”)


Helt underbar, låna och läs!

Poesi!

Den här veckan och nästa kör vi poesi-veckor på bloggen, kanske för att vi gillar poesi, kanske för att Tranströmmer vann nobelpriset eller kanske för att vi vill att ni skall bli inspirerade och skicka era dikter till oss.

Vi lovar att lägga upp era bidrag på bloggen!