Fotbollscup i Biskopsgården under julen!

Biskopsgården e Vi

Vi är en grupp ungdomar från Biskopsgården som vill arbeta för att förändra stadsdelens rykte. Det är en svår sits men inte omöjligt att ändra på om vi engagerar oss i vardagliga frågor. Vi har träffats ett antal gånger och diskuterat hur vi ska gå till väga och vilka vägar och nycklar vi ska använda i vår strävan att skapa en attityd och en synsätt som vi kan bygga vidare på. Den första projekt blir att ge både tjejer och killar tillfälle att njuta av gemenskapen genom att spela fotboll under vår slogan ”Den viktigaste matchen, vinner vi utanför planen”.

Vi hoppas på att både tjejer och killar kan utveckla en kultur förändring som kan ge ungdomarna i områden framtidstro, glädje, att bo leva och studera Biskopsgården med omnejd. Biskopsgården e Vi

Tanken är att vi ska organisera andra aktiviteter under året och i framtiden.

Biskopsgårdens ”e Vi Cup”: 25/26 december Sjumilahallen

Tider 10:00-22:00

Åldersklasser:                                            

P/F 03-00                                                    

F/P 99-98                                                    

F/P 97-93                                                   

Biobiljetter till segrare i varje ålders klass

Anmälningsavgift: 20 kr per spelare

Tröjor till matchens lirare i alla matcher, bäste målvakt läckraste mål mm

 

”Den viktigaste matchen vinner vi utanför planen”

Arrangör: Biskopsgårdens ungdomar

Library Ninjas hard facts

Alltså, det här kanske bara vi själva tycker är kul. Men äh, vi utgår från att det vi tycker är kul, det tycker ni är kul. Så därför, när 2013 närmar sig sitt slut, passar jag på att lite kort summera kring vår blogg; vilka ni är som läser, vad som varit mest poppis inlägg med mera.

Kommentera gärna vad ni vill se mer – eller mindre – av. Om ni också har upptäckt att det går att utläsa vem av oss som lagt upp ett visst inlägg utan att läsa namnet på personen, och om det märks vem som gillar vad (vi som skriver har liksom rätt olika smak när det gäller det mesta, och brukar tipsa om helt olika saker). Så.

* Library Ninjas kom igång i början av 2009. Sedan dess har vi lagt upp nästan 600 inlägg – och haft 40.000 sidvisningar. Det är inte lika många som Blondinbella, men det är ändå en hel del! Och det allra bästa är att det ökar hela tiden! Det är alltså fler och fler som går in och läser bloggen. Fett! Vi hoppas det betyder att vi göra nåt ganska bra (om inte så säg till).

* Det här är den första bild som dyker upp när man bild-googlar på "library ninjas":

* De allra flesta som hittar oss, som inte går direkt in på bloggen, hittar till oss genom Google. Topp fem sökningar på Google som lett till att ni gått in på vår sida:
1.    Prinsessan Victoria (!)
2.    Library Ninjas
3.    Vinnare
4.    Filmcitat
5.    D.I.Y.

Okej ettan var märklig.

* Topp 5 länder (där servern är) som ni läsare kommer ifrån:
1.    Sverige
2.    USA
3.    Ryssland
4.    Tyskland
5.    Frankrike

Och den bästa listan: 

* All-time favourite inlägg än så länge – alltså de blogginlägg som flest har glidit in på och läst:
1.    Tips till Vickan (mars 2012, under Tipsa-en-kändis-temavecka)
2.    Skinklägg i gelé, någon? (januari 2013)
3.    SF-bokhandeln i Göteborg flyttar till… (april 2013)
4.    Library Ninjas goes tävlingar! (maj 2011)
5.    Dagens topplista – filmcitat (september 2011)

Ettan och femman här kan ju lite förklara Google-sökorden som ledde folk in på vår blogg.

Jag önskar mig bara en sak. Att varje nytt inlägg blir det med flest läsare hittills :D
Ha nu en fantastisk ledighet allihopa, aktiviteten här kommer minst sagt att vara ljummen under helgerna (glöggen desto varmare) – men vi ses igen snart!

Älska mig, bara mig

Saga är 16 år och har nyss börjat gymnasiet. Det är en ny värld, kanske inte så mycket i och med själva gymnasiet, men det dyker upp nytt folk, och saga finner sig plötsligt i helt andra kompiskretsar hon gjort tidigare – och även politiska. Där hon tidigare kände sig oinsatt och ganska likgiltig finner hon nu engagemang och empati; i försvar av flyktingar som ska tvångsutvisas, bland djurrättsaktivister och veganer; hos personer som ser annorlunda på samhället och sin egen plats i det än de flesta andra.

Samtidigt brottas hon med problem hemma, där Saga verkar vara den enda vuxna bland de

tre hennes familj består av; hennes mamma sitter mest hemma och är deppig hela dagarna, vattnas ur i Sagas pappas frånvaro. Medan Sagas pappa jobbar över alltmer, försvinner utan att säga vart han tar vägen, och kommer hem med ett stort leende på läpparna. Det blir tillslut Sagas uppgift att försöka reparera sina föräldrars äktenskap och självförtroende när det visar sig att hennes pappa är otrogen.

Saga träffar Lex – som är perfekt, ouppnåelig och fantastisk i sin politiska medvetenhet och aktivism. Det otroliga händer: Lex är intresserad av Saga också – men Sagas vän Joline varnar Saga för att Lex kan vara ”lite knepig” och att någon som vill vara tillsammans med honom måste vara ”en stark person”.

Saga förstår inte alls, men det går snart upp för henne att Lex, och flera andra hon känner, kanske har en annan syn än vanligt på vad det här med ”att vara tillsammans” innebär. Plötsligt haglar begrepp som monogami, polyamorös och poly omkring henne – alltså om man bara kan gilla eller vara kär i en person åt gången, om det bara är personen man är tillsammans med som man får tycka om och hångla med – eller om olika relationer ser ut på olika sätt och är mer flytande än bara antingen ”tillsammans” eller vänner”.

Det är en omtumlande upplevelse för Saga, och en minst lika omtumlande känsla när hon kommer till insikt om att hon kanske vill att hennes föräldrar ska ha ett ”öppet förhållande” (att de är tillsammans men ändå kan träffa andra) – för det verkar ju som att det kanske skulle göra dem lyckliga?!

Låter alltihop det här svårförstått? Låna och läs Älska mig bara mig, jag rekommenderar den! Jag säger hurra att det kommit en bok som handlar om andra normer och funderingar kring kärlek, sexualitet, att vara tillsammans och vänskap än vad vi vanligtvis får läsa om och om igen. Bu för att kärleksobjektet i boken (Lex) visar sig vara en skitstövel, och inte alls är någon bra förespråkare för flersamhet eller polyförhållanden.

FIFA 14 maraton

Idag ska jag ha hela eftermiddagen för mig själv och hur kan man spendera den undrar ni? Jo, genom att spela FIFA 14 såklart!!!

Här är ett roligt youtube-klipp.

Svårslagbart zombie-epos

De senaste årens skräckfilmstrend har gett ett ordentligt uppsving för zombiegenren. Vad som tidigare varit präglat av låg budget och fula effekter, innebär idag dyra film- och serieproduktioner, som World War Z och The Walking Dead, men det har också slagit igenom i det allt mer påkostade tv-spelsmediet. Ett medium som inte bara blivit enormt mycket mer visuellt snyggt, utan också  rymmer produktioner med en dramanivå som tveklöst är på väg att höja sig från b-filmsnivån. The Last of Us är just ett sådant spel!

The Last of Us inleds med en prolog, som utspelar sig samma natt som själva epidemin bryter ut, där vi lär känna huvudpersonen Joel och ser hur hela tillvaron trasas sönder, både i det lilla och i det stora. Själva huvudberättelsen tar vid tjugo år senare. I hjärtat av de stora städerna lever en spillra av befolkningen i permanenta flyktingläger, skyddade av taggtråd, beroende av matkuponger och stenhårt kontrollerade av en omänsklig militärmakt. Joel har blivit en kall och cynisk överlevare, som håller andra människor på en knivlängds avstånd. Allt ändrar sig dock när han får i uppdrag att skydda fjortonåriga Ellie och föra henne i skydd undan myndigheterna. Färden går från den undre världen i Bostons karantänzon och vidare på en odyssé genom ett östra USA i ruiner.

Det första jag slås av är hur otroligt snyggt The Last of Us är. Utvecklarna är desamma som ligger bakom Uncharted-serien och liksom den är The Last of Us enormt genomarbetat och detaljerat. De förfallna miljöerna är fantastiska och karaktärerna ser ibland närmast fotografiska ut i sin detaljrikedom. Spelmomenten handlar i grunden om att ta sig från A till B genom landskapet. Ibland måste du smyga förbi stora grupper av infekterade, ibland kasta dig in i brutala strider, eller fly i vild panik, men lika ofta skall du i lugn och ro ta dig förbi fysiska hinder och orientera dig i miljön. Hela tiden tvingas du söka ammunition, verktyg och förnödenheter och varje strid är en avvägning. Karaktärerna samtalar ständigt, viskar uppmaningar till varandra när fiender är nära, eller tar hjälp av varandra för att komma förbi hinder.

Ett annat positivt inslag är den uppfriskande (och för TV-spelsmediet ganska ovanliga) kvinnosynen. Spelets kvinnliga karaktärer är framställda helt utan objektifierande inslag och är lika förhärdade som någon av männen. Till och med fjortonåriga Ellie är kapabel att ta sig ur de mest täta situationer, med god hjälp av sin kniv och sitt opolerade språk.

Att kalla The Last Of Us för ett zombie-spel är att använda den bredaste definitionen av genren. ”Zombierna” är egentligen levande människor som angripits av någon slags sporer och muterats på ohyggliga sätt. De fiender du möter befinner sig i olika stadier av förändring, från ”runners” – som ser mänskliga ut och som släpar sig planlöst omkring, för att plötsligt kasta sig skrikandes emot dig – till ”clickers” där varje mänskligt drag ersatts av obehagliga utväxter.

Tyvärr finns bara The Last of Us till PS3 (dessutom med 18-årsgräns), något som bara är att djupt beklaga för den som sitter på en annan konsol. För detta är verkligen något av det bästa jag upplevt i spelväg!

Snille & smak på Flashback?

”Alla som känner till Flashback forum har en åsikt om Flashback forum.” Så står det i förordet till den sprillans nya boken Snille & smak. För visst är det så, vilken anledning en än må ha att hänga runt på Flashback, så har de flesta något att säga om sajten med underrubriken ”tar yttrandefrihet på allvar.” Här får alla komma till tals, här är ordet fritt. Här är en anonym och får uttrycka vilken åsikt som helst. På gott och ont. För finns det någonstans där en kan förfasa sej över eller fnissa/skratta/hånflina överlägset åt andras dumhet, så är Flashback ett riktigt praktmecka. Och det är just detta som författarna till boken Snille och smak har tagit fasta på.

I boken tar författarna upp olika diskussionstrådar på Flashback och analyserar dem närmare. I tråden ”konstiga saker ni har tvättat alternativt diskat” vill trådskaparen veta vad folk har råkat slänga in i sina tvätt- och diskmaskiner. En annan vill veta om det är någon som har muckat med en kändis och i så fall vilken. Vad är egentligen ett verb och vad ska en göra om en råkat komma över Sveriges, eller kanske världens, största frukostflinga? Allt det här och mycket mer kan du läsa om i den här boken.

 

Det är så klart inte bara rolig läsning, ibland blir jag mörkrädd av att läsa de rasistiska och homofoba åsikterna som frodas på Flashback.

 Snille & smak är utgiven på finfina Galago förlag och de som skrivit är komikerna och programledarna (bland annat) Valle Westesson och Kringlan Svensson. Du kan reservera den här. Och om du blir sugen på att ta det hela till en helt ny nivå, kan du ju alltid surfa in på Flashback och kolla in tråden ”Snille & smak.” Tanken är så supermega-meta att det nästan svindlar, eller hur?