Ung erotik

Sex är sällan skildrat på ett särskilt trovärdigt sätt i ungdomslitteraturen. Ofta blir det pinsamt, tillrättalagt, vulgärt eller som i värsta fall – fullständigt frånvarande.  Novellsamlingen ”Het” från förlaget GillaBöcker är en frisk fläkt över ett annars ganska torftigt erotiskt landskap. Initiativet togs av en samling författare under förra årets Bok- och biblioteksmässa i Göteborg efter en diskussion om bristen på god erotik för unga, och gavs ut lagom till årets mässa. I ”Het” samsas Sveriges ledande författare av ungdomslitteratur, både män och kvinnor, om utrymmet att få skildra allt från hastigt uppblommad kåthet, de första sexuella trevandena till förbindelser på gränsen till det accepterade.

Som med de flesta andra novellsamlingar är kvaliteten skiftande, men här finns någonting för alla smaker och preferenser. Överlag är författarnas bidrag mycket välskrivna, intresseväckande och framförallt trovärdigt beskrivna. Förhoppningsvis bidrar denna bok till ett bättre erotiskt klimat inom ungdomslitteraturen, men den står sig även mycket bra ensam. Jag rekommenderar den med hetta!

Mera Zlatan. Typ.

Som Zlatan fast bättre (skriven av pseudonymet Niclas Christoffer) handlar om 15 åriga Simon och hans familj.  Hans farsa och lillebror Pontus.
Simons morsa har dött några år tidigare och nu skall familjen flytta till Malmö. För att få en nystart, som hans pappa säger.
Men det hela hänger på att Simon kommer in på det fotbollsgymnasium som han sökt till. Simons dröm är nämligen, precis som hans pappas var i hans ålder, att bli fotobollsproffs. Att bli som Zlatan. Fast bättre.

Simon kommer in på skolan, de flyttar och han får lämna flickvännen Sara och kompisarna. Visst saknar han Sara, men han anpassar sig bra. Får direkt en ny kompis, Peter, och fotbollen går bra. Men nya tränaren anmärker på att Simon kanske väger lite för mycket för att orka presentera så bra som han skulle kunna. Kanske han skulle han behöva gå ner lite i vikt.

Och med den kommentaren från tränaren, börjar en spiral av destruktivt beteende för Simon. Med en flytt, en död mor och massa obearbetade känslor i bagaget börjar Simon, sakta men säkert att svälta sig själv. Och han utvecklar strategier för att kunna ljuga för och dölja för familj och vänner.

Det här är en riktigt bra bok om ett viktigt ämne (ätstörningar) som man sällan hör om när det gäller killar. Jag gillade allt med boken. Språket, att hela handlingen känns väldigt trovärdig. Och att det inte bara är ätstörningar som tas upp i boken, utan andra ämnen (vill inte spoila för mycket av handlingen) tas upp på ett riktigt bra sätt. 

Att stå på egna ben.

Vet du hur man lagar en punktering? Hur man rensar en fisk eller ett avlopp? Tvätta fönster?
Inte?
Då är boken Hushållspraktika (av Hans Reuterskiöld) något för dig!

I sju kapitel får du reda på det mesta du behöver för att klara dig själv. Kapitel om kök och mat, tvätt och klädvård, städning, underhåll av lägenhet, elektronik, ta hand om cykel och bil, din hushållsekonomi samt din hälsa.
Författaren tipsar om saker som han lärt sig genom åren, saker man behöver kunna om man skall klara sig själv när man flyttar hemifrån. Men kunskapen är även bra för den som vill hjälpa till hemma, eller den som inte vill vara beroende av någon annan när det är dags att laga kläder eller putsa skor.

Och för den som inte tycker det är kul att göra hushållssysslor är boken ändå ett bra tips, för tid kan alltid sparas om man vet hur man gör saker på ett effektivt sätt. Bättre att lägga tio minuter och läsa på om hur man tapetserar på ett bra sätt än att misslyckas och behöva plocka ner allt och göra om det hela.
Mycket foton och illustrationer tillsammans med lättförståeliga texter gör boken till en riktigt bra resurs.

Annars kan du alltid strunta i det hela och hoppas att någon annan gör allt åt dig. Kanske får vi då se dig i någon framtida säsong av Ung och Bortskämd.

!!! Som bonus får ni ett krukväxt tips av mig: Ampellilja. En växt som verkar kunna överleva hur mycket misskötsel som helst. Den blir lite brun eller så blir den gröna färgen lite blek, men bara man vattnar den lite så kommer den tillbaka. !!!

Hora-madonna-komplex

Den här veckan har jag läst ett seriealbum som Liza valt åt mig, Zelda, med motiveringen: "Handlar om en helt jävla galen feministbrud. Tycker någon som inte är en helt jävla galen feministbrud själv att serien är bra/rolig/intressant?"

Jag kan börja med att svara: JA, jag tycker den är "bra/rolig/intressant".

Lina Neidestam heter författaren/serietecknaren och albumet [LÅNA HÄR!] är en samling av seriestrippar i färg, som har publicerats i olika dagstidningar (tror jag). För tillfället publiceras den i serietidningen Nemi.

Zelda är en arbetslös slacker som inte kan hålla käft när hon träffar på sexistiska snubbar eller när andra kvinnor inte är lika mycket feminist som hon själv är (iaf enligt Zelda) . Själv kan hon dock göra lite som hon vill när det passar, vilket ger serien självdistans och humoristisk dubbelmoral vilket jag gillar stark och som känns som en av grundpelarna i serien.

Ganska vardagliga saker, typ gå på krogen, blir roligt när Zelda gör det och ballar ur lite. Roligt är det också att följa Zelda i hennes försök att fuska sig fram, ljuga sig in på skolor, ljuga om sin bakgrund för att försöka få sin ihopljugna roman såld (en rip off på Pojken som kallades det, Zeldas egna version heter Tjejen som kallades hon) med mera. Och jo, Zelda är ganska galen och går ofta för långt, men det är ju bara kul.

Och hon har ju för det mesta rätt, eller?

Sammanfattningsvis: Zelda är en väldigt rolig, vettig och bra tecknad serie.
En del sex, alkhohol och galna upptåg utlovas. Gillar man inte det så kanske man inte skall läsa.

Kolla in Linas blogg.

Augustpriset 2011

På måndagen tillkännagavs årets vinnare av Augustpriset.

Årets svenska barn- och ungdomsbok blev Pojkarna av Jessica Schiefauer.

Juryns motivering:

Med vass och avslöjande flickblick infiltreras Pojklandet. En idéroman som strävar efter att upplösa språkets, växandets och verklighetens gränser. Om kroppen som slagfält och manligheten som drog.

Piercingar och bodymods

De senaste åren har det kommit ut ett stort antal, jag skulle nästan vilja kalla det otal, böcker om tatueringar. Allt ifrån lexikon över olika symboler, till böcker som bygger mer på estetiskt tilltalande fotografier av vackra eller häftiga tatueringar, och som inte ger så mycket råd till den som funderar på att tatuera sig.

Däremot har det varit färre böcker om piercingar och övriga bodymods (bodymodyfication; kroppsmodifikation). Men nu har vi köpt in en, som jag tycker är ganska bra. Den heter, rätt och slätt, Body piercing, och är skriven av Russ Thorne. I denna går Russ igenom ett stort antal olika sorters piercingar, hur de kan se ut, hur de utförs, vad du kan ”förvänta” dig av dem (med läketid osv.) med mera. De inledande kapitlen behandlar piercingars och kroppsmodifikationens historia inom olika kulturer, och går sedan in på vad man ska tänka på innan man piercar sig, hur man väljer vilken piercing man vill ha, hur man tar hand om sin piercing på ett bra sätt och vad du ska göra om du tycker att den inte läker som den ska.

Det finns även avsnitt om bodymods, det vill säga när man på något sätt modifierar sin kropp – som att töja en piercing, att göra scarification (att skära mönster i huden), branding (att bränna mönster i huden), implantat med mera. Det finns även en tabell över förväntade läketider, och ett bra register längst bak i boken.

All text är skriven i korta, koncisa stycken, och ska man pierca sig bör man söka upp mer information än vad Russ tar upp, framförallt om eftervård. Boken är dessutom på engelska, så vissa piercingar eller begrepp heter inte samma sak på svenska. Men i sin helhet är det en väldigt bred bok som förklarar ”lite om mycket”, och det finns många bilder att titta på och inspireras av. Så, bredvid ett snack med piercaren, och mer info om den specifika piercingen du funderar på, är Russ bok rolig och inspirerande att läsa och titta i!