lördag 30 april 2011

1 maj, sommarjobb och rättigheter

Imorgon är det 1 maj, en dag som är arbetarrörelsens internationella helgdag då man demonstrerar mot dåliga förhållanden i arbetslivet, och presenterar sina krav på förbättringar. Som ung är man ofta extra utsatt i arbetlivet då man inte alltid har så bra koll på vilka regler som gäller, och vad arbetsgivaren får ställa för krav på dig och inte.

Säger arbetsgivaren att det inte behövs något anställningsbevis för ni har ju ändå ett muntligt avtal? Vill de att du ska provjobba gratis fastän du bara ska vara på sommarjobbet i två månader? Säger de att din anställning som vikarie inte ger dig samma rättigheter som de tillsvidareanställda på arbetsplatsen? Tro inte på sådant, kolla upp vad som gäller!

Särskilt nu intför sommarjobben kan det vara lurigt att veta vad som gäller för kortare anställningar. Men som tur är finns det ju en massa bra sätt att få reda på vilka regler som gäller och vilka rättigheter du har! Både som tillsvidareanställd (fastanställd), vikare och sommarjobbare. Här kommer några exempel om var du kan få svar på dina frågor:

BÖCKER

  • Jobba!: arbetsliv och arbetsmarknad, av Ulf Viklund - Vad är arbetsmarknad? Hur söker jag jobb? Vad gör jag om jag får problem på min arbetsplats? är bland andra frågor som Ulf Viklund skriver om.
  • Vi har rätt!: facklig handbok, version 2.0, av Lena Barrow. Fackföreningen SAC har sammanställt en handbok för att hjälpa dig få reda på och arbeta med fackliga rättigheter på din arbetsplats.
  • Diskriminering i arbetslivet, av Tommy Iseskog. Om du känner att du blir diskriminerad på din arbetsplats. Tyvärr nte helt lätt bok, men man kanske kan få hjälp av någon om vissa ord eller meningar är svåra.
PÅ NÄTET
  • http://www.temaunga.se/ - Europeiska Socialfonden i samarbete med Ungdomsstyrelsen snackar arbetsmarknad och jobb
  • www.av.se/teman/ung - Arbetsmiljöverkets sida för unga där du kan läsa om regler och rättigheter i arbetslivet
  • www.lo.se/ung - Fackorganisationen LO har en temasida som handlar om dina rättigheter som ung i arbetslivet, mycket om tillfälliga anställnignar och sommarjobb
TELEFON
  • 020-56 00 56 - är telefonnumret till LO:s fackliga hjälptelefon. Hit kan du ringa och få svar på dina frågor! Kolla in adressen http://nyung.lo.se/fackets-hjalptelefon , det finns även ett webbformulär som du kan använda dig av.

fredag 29 april 2011

Library ninjas på Facebook

Nu är det enklare än någonsin att hålla koll på Library ninjas. Du behöver inte söka efter oss på Facebook längre, bara gå in på direktlänken via www.facebook.com/libraryninjas – där finner du oss och kan hålla dig uppdaterad på både vad som läggs ut på bloggen och annat!


"I just type it into my computer, and... KABLAM!"

onsdag 27 april 2011

Det gröna frågetecknet

Visst är det roligast att dissa sådant som många eller "de flesta" tycker eller tyckte om? Det tycker i alla fall jag, och passar därmed på att säga vad jag tycker om en av de stora titlarna förra året - Stefan Castas Den gröna cirkeln.

Den gröna cirkeln handlar om en grupp ungdomar som går i skola tillsammans, någonstans i England. En dag börjar det plötsligt att regna. Regnet slutar inte att falla - istället börjar vattnet att stiga. Ungdomarna, som befinner sig på skolans altan, åker plötsligt med altanen när den slits loss från skolbyggnaden av vattenmassorna. "Flotten" de befinner sig på når inte fastland förrän efter flera dagar, ett fastland som är kargt och öde.

Och här utvecklas boken till någon form av ekologisk thriller, fast en väldigt diffus sådan. De vandrar ensamma i förstörda - och giftiga? - landskap, alla människor är borta, alla djur är borta, ingenting verkar leva. Och de fattar ingenting. Och du som läsare fattar inte heller någonting. När kompisarna tillslut kommer till en övergiven gård sitter där en familj runt bordet - men de är inte levande. Är de döda? Är de uppstoppade? Är de någon form av filmrekvisita eller en del av ett practical joke? De fattar ingenting. Och det gör inte du som läsare heller.

Och ungefär så fortsätter resten av boken. Plötsligt var ingenting som dagen innan, allt och alla är fursvunnet och försvunna, och ingen förstår någonting. Inte du som läsare heller. Och så fortsätter det i ungefär 300 sidor. Tills boken tar slut. Och, det kan hända att det är jag som är dum, men jag fattar fortfarande ingenting.

tisdag 26 april 2011

Vårvinden för kvinnor, flickor och gummor!

Tänkte tipsa om att Vårvinden på onsdagar ojämna veckor har öppet bara för
kvinnor och flickor mellan 0-100 år (fast jag tror man får komma in om man är 104 år med...).
Från kl 16:00.

Dantes infernaliska moralkakor

OK, temat är skräp och skräp ska ni få! Jag har spenderat några timmar med att spela Dantes inferno (låna här), ett brutalt actionspel där man fightas för fulla muggar och kroppsdelarna flyger. Ska vi börja med det som faktiskt är bra är att det är snygg grafik och ett enkelt stridssystem.

Sen tar allt det bra:iga slut. I Dantes inferno gäller det att som den gamle korsriddaren Dante fighta sig genom helvetetets olika nivåer för att till slut ta sig an Djävulen själv. Varför ska man göra nåt sånt korkat undrar ni - jo, för att det är enda sättet att rädda flickvännen (som jag glömt namnet på). Hon har hamnat i Djävulens klor då hon hade sex med Dante innan de var gifta och sen var dum nog att gå och dö = snabbtripp till helvetet utan att passera Gå. Ja, moralkakan modell större är serverad och i alla fall jag blir snabbt mätt på hela upplägget på spelet där man antingen kan frälsa eller döma själar och slåss mot demoner i olika skepnader mot en bakgrund av helvetets olika nivåer (Lust, Girighet etc.). Berättelsen är helt enkelt rätt trist vilket gör detta till ett spel att undvika. Man vill helst bara spela lite black metal och leva syndigt.
Vill du ha brutal fightingaction med betydligt bättre handling rekommenderas istället God of war 3 (låna här) eller det snygga men svåra Castlevania: lords of shadows (låna här). Sååå mycket bättre.

Årstidskomplexet

Ännu en årstidsbaserad bok att akta sig för kommer här. Jag känner mig egentligen tveksam till att varna för den här boken, för jag tyckte faktiskt inte att den var dålig, alls, men slutet lämnade mig så snopen och irriterad att jag inget annat kan göra.

Boken jag talar om är Jenny Björklunds Vad jag gjorde en höst, som jag just läst ut. Den handlar om en tjej som pluggar på högskolan och som längtar efter att ha sådär många kompisar, vara så bra på att spela gitarr, läsa något så intressant ämne, och vara så intressant – som ”alla andra” har, gör och är. Den är ganska dyster och rymmer många känslor av ensamhet, saknad och ångest. Men det gör mig ingenting, jag tycker oftast om sådana böcker.

Men saken är den här: bokens upplägg går ut på att varje kapitel räknar ner en dag, till något som man som läsare inte vet om. Det första kapitlet börjar med ”89 dagar innan greppar jag ratten för första gången på länge”. Och följande kapitel inleds alltså med ”88 dagar innan”, ”87 dagar innan” och så vidare. Och när jag är nere på kapitlet ”30 dagar innan” börjar jag läsa fortare och fortare för att få veta VAD det är 30 dagar innan. Vad ska hända?! Det måste vara något massivt, något riktigt häftigt, någon totalvändning, eftersom hela boken baseras på det här upplägget!


SPOILERVARNING SPOILERVARNING SPOILERVARNING
(Sluta läs nu om du inte vill veta slutet på boken.)


I sista kapitlet, dagen D, händer…
Ingenting.
Absolut ingenting.

Och jag sitter där som ett fån och känner mig lurad – att jag inte har förstått att det inte är en sådan bok där någonting helt galet, livsomvälvande – häftigt eller tragiskt – kommer att hända. Jag borde ha förstått det. Men jag blir ändå galet snopen och barnsligt irriterad över denna nedräkning mot ingenting, min stigande förväntan som avslutades i ett så totalt antiklimax. Elakt, säger jag.

Papercuts



Torsdag 5 maj på Hisingens bibliotek kl. 17-19, för dig från 15 år och uppåt. Jag kommer vara där och pyssla jag med. Vem vill spöa mig i hur man broderar sönder en bok snabbast? Vi ses där!

onsdag 20 april 2011

Sommaren jag blev tråkig

Nu är temat dåliga saker. Så ja, jag får väl stå upp för vad jag sagt och börja med att prata om Sommaren jag blev vacker av Jenny Han, som jag dissade i min intervju här på bloggen för ett par veckor sen.

Fast dumt nog kommer jag inte på så mycket att säga om den. För den är helt menlös. Den handlar om en tjej, Belly, som har fått en oerhört tråkig roll i den här boken. Belly är nämligen inte intresserad av någonting annat än att reflektera över hur hon ser ut, hur killarna som bor granne med henne på landet – Jeremiah och Conrad – tycker att hon ser ut, och saker de säger till henne om hur hon ser ut.

Förutom att Jeremiah och Conrad båda två verkar vara både rätt tråkiga och missanpassade själva, så verkar de ha någon form av internkonflikt om vem som ska få vara med Belly, vems liv hon ska få skapa lite spänning i. Fast de visar eller erkänner de såklart inte för Belly, utan de låtsas vara taskiga och ointresserade av henne. Och Belly lever bara för somrarna med de här trista grabbarna, hon säger själv att hon ”resten av året i skolan är helt frånvarande och bara tänker på och längtar tillbaka till sommarstället och Conrad och Jeremiah”. Hallå! Resten av året!? Det är ju hela 10 månader som är resten av året, som Belly säger att hon ”bara segar sig igenom i väntar på att åka till sommarstället”. Då borde man skaffa sig en hobby.

De gör ingenting, det händer ingenting, och jag kan knappast tänka mig att Belly får ut någonting. Den här boken var ju väldigt poppis förra året, och det finns en uppföljare till boken, med den sjukt tråkiga och ofyndiga svenska titeln Sommaren jag blev vacker 2. Till och med översättaren är alltså tråkig och kunde inte komma på någon bra titel till boken. (Undertiteln ”Ingen sommar utan dig” räddar inte boken.) Tur för mig att jag inte känner något behov av att läsa den. Låt bli du med.

PS. Det ska dessutom komma ut en tredje. Jag gör en vild gissning på att den kommer heta Sommaren jag blev vacker 3.

tisdag 19 april 2011

Skräp, skit, trash

Nu är det dags för ett sprillans nytt tema och vi kommer att tipsa om saker att undvika. Vi talar då om böcker som får dig att somna efter en halv sida, skitdåliga TV-spel som får dig att vilja hoppa ut genom fönstret eller filmer som bara sura granngubben kan gilla.

Så för att undvika att kasta bort tid på skräp måste du bara hålla koll på bloggen de närmaste två veckorna!

måndag 18 april 2011

Tänk om det där är jag

Att flytta är en chans att göra om sig, att göra rätt. Så resonerar Agnes i boken Tänk om det där är jag av Johanna Lindbäck (låna här). Agnes ska flytta från Stockholm till Umeå och hon har bestämt sig. Inget mer av att stå tyst i hörnet och inte få någon uppmärksamhet. Inget mer onormalt, duktigt plugghästande utan nu ska hon bli en kul tjej som snackar med alla och får vara med på roliga fester och träffar en massa kompisar. En ny chans - det är nu eller aldrig! Det börjar bra med att hon får kontakt med den nya grannkillen Adam och genom honom ett gäng som kommer gå i hennes nya klass. Hon smilar upp sig och öppnar sig och vågar men Agnes kan ändå inte göra sig fri från något som skaver i magen - när ska de genomskåda henne och fatta att hon är en tråkig loser?

Det här är är en bra skildring av hur det är att komma ny och försöka göra om och göra rätt. Hur man oroligt försöker verka vara kul och rolig samtidigt som man inte vill vara för på och bli jobbig. Det negativa med boken är hur ungdomslivet i Umeå skildras lite väl idylliskt jämfört med det hårda Stockholmsklimatet. Är verkligen folk så trevliga bara för att de bor i en småstad? Jaja, nu har jag gnällt klart - läs boken för den är bra!

söndag 17 april 2011

Konstnärliga seriealbum

I fredags var jag på en utbildnings-/inspirationsdag om serier (ja, sådana saker får man gå på som bibliotekarie!) som var väldigt intressant och rolig. Dels pratade Seriebibliotekarien, dels var serietecknarna Hanna Petersson och Henrik Bromander där och berättade om arbeten med serier – både sina egna och om hur man till exempel kan arbeta med serier i skolan. Då fick jag såklart en omedelbar tvångstanke om att tipsa om två serieromaner jag läst. Så därför gör jag det.

De här båda serieromanerna både är och ser väldigt olika ut, men de har gemensamt att de båda ger en väldigt stark bildlig upplevelse, och det tycker jag är häftigt.

Den första serien är en bok som kallas The Fountain. Den är gjord utifrån filmmanuset till filmen med samma namn. Filmen har jag ännu inte har sett, men definitivt är intresserad av att se då det är Darren Aronofsky som regisserat den, samma kille som regisserat Requiem for a Dream. The Fountain är en berättelse om en kärlekshistoria som spänner över tid och rum, till och med över världar. Samma man och kvinna återkommer i olika skepnader genom olika århundraden – och de möts även utanför den jordiska världen – genom att deras kärlek till varandra är så stark att den följer dem genom tiden, genom olika liv i olika århundraden.
Kärlekshistorian till trots, tyckte jag mest om The Fountain för dess häftiga bilder. Varje bild, eller målning, ser ut som att den egentligen borde vara en två gånger två meter stor oljemålning, och man kan spendera mycket tid att bara titta på bilderna. Det här är en berättelse som man läser långsamt, både för att hänga med i hoppen mellan de olika århundradena och de parallella historierna, men även för att man inte kan slita sig ifrån bilderna i den. Lånar seriealbumet gör du här.

Den andra serien är Essex County. Det är en kanadensisk serie, som kännetecknas av mycket inslag av nationsporten hockey, små samhällen, stora åkerfält och många traktorer. Essex County handlar om ett antal individer i ett litet samhälle i området Essex som på olika sätt relaterar till varandra, hör ihop, är besläktade eller beroende av varandra – utan att de själva vet om att eller hur det är så. Serien handlar om gemenskap, släktskap, ensamhet och hur viktiga andra människor är för att vi ska må bra.

Essex County är en lågmäld serie utan särskilt mycket text där känslor förstärks genom att den är väldigt ”filmiskt” ritad; det är mycket inzoomingar på ansikten och ansiktsuttryck och även teckningar av de stora, tysta vidderna i ett landskap utan grannar eller andra människor för att illustrera isolering och ensamhet. Jag sög i mig varenda bild, och kunde sitta och stirra in i de tecknade människornas ansikten för att utläsa känslorna hos de olika personerna. Då har man lyckats grymt bra som både historieskapare och tecknare – den måste läsas! (Låna här.)

Under vår seriedag i fredags fick vi även se en teateruppsättning som heter Om nu kärnfamiljen är så jävla fet – varför behöver den så mycket propaganda? Den baseras på Liv Strömquist seriealbum Einsteins fru. Det är den andra teateruppsättning på kort tid utifrån Livs serier; tidigare har även teatern Prins Charles känsla gått på Hagateatern i Göteborg. Båda uppsättningarna var sanslöst roliga och tänkvärda och lockade mig till att plocka upp något av Liv Strömquists seriealbum igen. Här hittar du dem!

torsdag 14 april 2011

Tuve biblioteks ungdomsdel

Såhär ser ungdomsdelen av Tuve bibliotek ut.
Kom hit nu då!


Direkt in till höger på bibblan står ungdomsböckerna. På den runda hyllan.

Överblick!

Insidan av runda hyllan. Inne i runda bokhyllan står berättelser om kärlek, sport, vampyrer, hästar och spännande böcker. Och om husdjur!
Även våra lättlästa ungdomsböcker står här.

Mellan runda hyllan och ungdomshöran står bordet med nyinkomna böcker. För tillfället även en bokvagn med tips från våran praktikant. Bakom står skärmar med fotoutställning gjord av 9C och 9D från Glöstorpsskolan.

Ungdomshörnan! Ljudböcker, serier, faktaböcker, tidskrifer, TV-spel! Massa goa grejer med andra ord.

Om detta är paradiset vill jag gärna se helvetet

Jag gillar bildromaner. De är lätta att läsa och bilderna ger berättelserna liv. En sådan bok är en bok med den grymma titeln Om detta är paradiset vill jag gärna se helvetet av Iben Harboe (låna här).

Den handlar om Selma Z. Hon bråkar med sin mamma hela tiden och hon hatar mammans grisige kille Barto. Helst skulle hon vilja ha blixtlås på öronen så att hon kunde stänga ute allt tjafs. Inte blir det bättre av att de ska flytta ännu en gång, denna gång till ett fallfärdigt hus på en skittråkig gata. Hur blir det med nya kompisar? Och med Barto som är en fullständig idiot som röker för mycket och dricker en massa öl?

Det är lättläst med snygga, färgglada bilder men i min mening en lite för kort bok. Jag hade gärna sett att den var iaf liiite längre.

onsdag 13 april 2011

Aktiviteter på Vårvinden på påsklovet!

MÅNDAGEN DEN 18 APRIL
PICNICKUBB KL 11 SAMLING PÅ SVARTE MOSSEN TA MED EGEN FIKA
(INSTÄLLS VID REGN)

TISDAG DEN 19 APRIL
ÄGGMAKING KL 14-21

ONSDAGEN DEN 20 APRIL
SISTA MINUTEN TÄVLINGAR KL 14 (MELLANSTADIET)

FILM TUSEN GÅNGER STARKARE KL.19

TORSDAGEN DEN 21 APRIL
JAKTEN PÅ DET GYLLENE ÄGGET KL. 13 (MELLANSTADIET)

FOTBOLLSTURNERING KL 13
(MELLANSTADIET ANMÄL LAG TILL VÅRVINDEN)

Intervju: Filip

Här kommer tredje och sista intervjun med ungdomsbibliotekarierna som står bakom Library Ninjas.
Liza har frågat ut Filip.

Filip, vad gör en häftig kille som du på ett bibliotek?
Alltså, jag är en bok och tvspels nörd. Det är inte så häftigt. Eller jag tycker ju det, men typ ingen annan…
På biblioteket jobbar jag, hårt, jag lovar! Jag ser tex till att det kommer in nya roliga ungdomsromaner, bra faktaböcker och grymma tv-spel till biblioteket.

Vad skulle du göra om du inte jobbade som bibliotekarie?
Spela sjukt mycket tvspel och kolla på dåliga filmer och tvserier och läsa massa böcker. Det vill säga det jag gjorde när jag var arbetslös...

Vad gör du helst om du har en slapp timme i infodisken?
Läser tidningen Level eller snackar skit med någon rolig besökare.

Vad har du hybris över, vad tycker du att du är riktigt bra på?
Att spöa Kristian i diverse tvspel!

Om du var en bok/en film/ett spel/en cd-skiva, vilken/t skulle du vara då?
Öh, jag vill vara tv spelet Beautiful Katamari eller Monkey Island!

måndag 11 april 2011

Intervju med Pantrarna

Kristian har intervjuat Murat Solmaz från den nystartade föreningen Pantrarna som kräver fler fritidsgårdar i Biskopsgården. De har mycket intressant att säga!

Kan ni presentera er lite kort. Vilka är ni och vad vill ni?

Pantrarna bildades 14feb 2011, alltså en ganska ny bildad förening. Dess medlemmar består av folk från olika förorter men främst från biskopsgården. Individer som fått nog av nedskärningar i den gemensamt finansierade offentliga sektorn gick ihop till att agera tillsammans för att
göra sina röster hörda och tas på allvar. Medlemmarna gjorde sig snabbt förstådda på att politiker av ren god vilja inte kommer bistå med social service eller ta hand om biskopsgårdens framtid alltså ungdomarna utan press måste komma underifrån av de bosatta i området. Hade det varit på det viset hade det istället för nedskärningar varit upprustning. Sedan 80 talet fanns det 7-8 fritidsgårdar, idag 2011 har vi en fritidsgård för yngre ungdomar som rymmer 30 pers och en annan fritidsgård som numera lagt ner sin öppna verksamhet vilket innebär att ungdomar måste ringa och boka tid innan de får komma in på fritidsgården. Pantrarna ställer krav på att man omedelbart bör slå upp portarna för nya fritidsgårdar och ge ungdomarna en plats att vara på istället för att tvingas ut på gator och torg. Det har skrivits mycket om biskopsgården på sistonde om bilbränder och den ökande kriminaliteten. Vi ser inte detta som ett fenomen utan ursprung utan vi ser den ökande kriminaliteten som en följd av den ökande ojämlikheten i samhället. Pantrarna tror knappast på att öppnandet av en fritidsgård kommer lösa de stora problemen som exisisterar i biskopsgården för att efter ungdomarna kliver ur fritidsgårdarnas portar kommer de att mötas av de samhället som så många gånger svikit dom.
Detta missnöjet har fångats upp av kriminiella gäng. Den organiserade brottsligheten har ökat i biskopsgården och därför behövs det goda förebilder som kan fånga upp missnöjet som finns och förvandla det till något positivt. Vi från pantrarna menar att det inte kommer hjälpa något eller någon med att sätta eld på bilar utan man bör snarare sätta krav på politiker om man vill ha samhällsförändringar. Många utav pantrarnas medlemmar studera på universitet samtidigt som man har uppväxten i förorten och detta är vår största styrka. Vi tror på att vi kan vara förebilder för ungdomarna och göra dom till förebilder för kommande generationer.....

Ni var med i GPTV när ni gick in på stadsdelsnämndens möte i Biskopsgården. Hur uppfattade ni att politikerna reagerade? Är ni nöjda?

Det var bra media anslutning och vi har fått bra med uppmärksamhet av media även vid andra tillfällen än just den demonstrationen som vi hade senast. Politikerna gav inga tydliga svar förrutom det att de ska försöka arbeta fram någonting. Vi från pantrarna var väldigt tydliga med att vi är en seriös förening som ställer seriösa krav på förändringar. Vi har tidigare fått erbjudanden av att få ha en fritidsgård i en tvättstuga eller folketshus som vi kraftigt avvisar och menar att det blir som att placera ungdomarna i ett reservat endast för att övervaka och leka polis.

Vad ska ni göra framöver? Vilka aktiviteter har ni planerade?

Vår förening föddes ur de sociala orättvisor som finns i vårat samhälle och kommer därför att kämpa för social rättvisa så länge vi lever under dessa förhållanden. Vi är en förening som växer väldigt snabbt och har en otroligt stor sammanslutning vid de aktiviter vi håller i.
Nästa aktivitet blir att vi tänker erbjuda ungdomar att åka på utflykt med pantrarna. Detta kommer att finansieras genom såkallade selektiva bidrag från stadsdelsförvaltningen. Vi har då tänkt att bjuda in olika organisationer som arbetar mot droger,våld och rasism för att höja medvetenhet bakom ungdomarnas handlingar. Förrutom detta kommer vi givitvis hålla i en hel del fysiska aktiviter som självförsvar ur olika kampsports grenar och andra bollaktiviteter. På lägret kan vi ta ungdomarnas tankar bort från den vanliga miljön som de vanligtvis lever i, till en miljö där man tillsammans kan genom kreativa ideer forma den miljö man kan tänka sig leva i.

Om ni fick en sak att säga till Biskopsgårdens ungdomar vad skulle det vara?

Politik är inte det där tråkiga som visas på SVT24 där kostym nissar sitter och pratar ett språk som ingen förstår, utan politik är något som existerar runt omkring oss varje dag som vi påverkas av. Så kära ungdomar! vill ni förändra den miljön ni bor i så går det, men endast om ni tillsammans agerar mot orättvisor som ni upplever existera..

Tack för intervjun och lycka till!!!

fredag 8 april 2011

Ungdomshörnan på Biskopsgårdens bibliotek

Vår snygga skylt som visar att ni kommit rätt!
Tänkte bara kort presentera ungdomshörnan i Biskopsgården.Här finns böcker i massor för alla er mellan 13 och 25 år. Vi har böcker om kärlek, om aliens, om Zlatan, om gangstrar, om kompisar som växer isär, om svartsjuka och allt möjligt annat. Här finns nåt för alla smaker! Biblioteket har också TV-spel och filmer att låna ut så det är bara att komma till bibblan och kolla runt. Är det något du saknar? Något du vill ändra på eller vill att vi köper in? Alla förslag är välkomna! Tveka inte att fråga efter Kristian eller mejla mig på kristian.schultz@vastrahisingen.goteborg.se.

På väggen till vänster ska vi snart få en målning

I våra fatboys kan man ligga och läsa

Böcker, böcker och ännu fler böcker!

torsdag 7 april 2011

Intervju: Kristian

Här kommer nästa intervu med oss som står bakom Library ninjas. Denna gång är det Kristian som svarar och Filip som ställer frågorna.

Du har varit pappaledig ett tag, men nu är du tillbaka. Vad känns bäst och sämst med att vara tillbaka?
Det bästa är att komma igång på allvar och läsa böcker igen och skriva om det på kanske världens bästa blogg. Att nörda ner sig igen helt enkelt. Det sämsta är att behöva stressa iväg till jobbet på morgonen med kaffefläckar på tröjan och tandkräm runt munnen.

Vad för drömmar hade du innan du bestämde dig för att bli bibliotekarie? Eller har det varit din dröm sen barnsben?

När jag gick i mellanstadiet ville jag vara med i Greenpeace och vara stridspilot samtidigt (kanske något av en motsägelse men ändå) men sen var jag mest inne på att bli fotbollsproffs. Men då jag är alldeles för kass på att lira boll och inte är nåt mattesnille fick det bli bibliotekarie. Och jag är grymt nöjd med det valet!

Snälla, berätta något pinsamt om dig själv. Jag lovar, vi skall inte skratta!

Jag blir fisnödig av kaffe. Den som skrattar får straffavgifter på lånekortet!

Vad gillar du mest att läsa för något?

Jag är en fantasynörd i kvadrat. Även om jag läser annat också kompletterar jag alltid med en fantasybok. Ju fler muskliga män och kvinnor med stora svärd som bankar på varandra desto bättre. Gärna utan alltför mycket fjantig magi och gudomliga ingripanden men med mycket smuts, blod och svett.

Om du fick göra EN grej med biskopsgårdens bibliotek (gigantiskt inköp, ombyggnad eller så) och du hade oändliga resurser, vad skulle du göra?

En enda grej? Det var fattigt! Och svårt att välja! Men jag skulle bygga ut så att man fick en stor mysig läshörna med stora, mjuka fåtöljer som hade inbyggda musikspelare med all bra musik. Så där skulle man kunna sitta och softa och lyssna på musik samtidigt som man läser en riktigt bra bok, som till exempel Här ligger jag och blöder.

onsdag 6 april 2011

Den långa sömnen

Det har kommit en hel del ungdomsböcker på senaste som inte har så dramatisk handling.
Ingen som dör, inga alkoholiserade föräldrar osv.
Böcker som tar upp alldagliga problem, problem som egentligen kanske inte är så stora, men som ändå känns enorma och som de flesta av oss har tampats med.

Den långa sömnen av Siv Widerberg är INTE en sån bok.
Och jag gillar det.

Boken handlar om Ramijr som går i sexan och om Linn som går i samma klass.
Ramijr är ny i klassen, hans familj har precis flyttat till Tallhamra från Ransäter. Men från början kommer de från ett land som heter Nedjiriztan (Det är inget existerande land utan Widerberg har hittat på ett namn, men det skulle kunna vara en rad olika existerande länder för de saker som händer i Nedjiriztan i boken händer i riktiga länder. Idag.)

Ramijr bor med sin mamma och lillasyster, det var dom 3 som lyckades fly till Sverige. Ramijrs familj var större innan, innan de saker började hända som tvingade familjen att bly.
Ramijr blir ofta arg och det verkar inte finnas någon anledning till varför. Dom andra i klassen vet ju inte om vad Ramijr har sett, vad som hänt honom och hans familj.
Han är bara 12 år men har sett och varit med om värre saker än vad de allra flesta är med om under hela sitt liv. Därför blir hans utbrott oförståeliga för klassen.

Något som gör livet ännu svårare är att Ramijr och hans familj ännu inte fått permanent uppehållstillstånd och de fruktar att få avslag på sitt sista försök.
Får de avslag blir de utvisade. Då måste dom åka tillbaka till Nedjiriztan. Tillbaka till det helvete som de flytt från. Det andra alternativet är att gömma sig.
De är livrädda.

Tidigt i boken påpekar Linns kompis att Linn ofta pratar om Ramijr. Linn börjar tänka mer och mer på Ramijr, hon inser att hon nog är lite kär i honom. Men varför beter han sig så konstigt? Linn söker lite om hans hemland på nätet. Och då börjar Linn förstå vad för situation Ramijr och hans familj kommer från. Och efter det kan hon inte släppa det hela. Hur kan man göra så mot människor?
Det vänder upp och ner på Linns liv och hon bara måste göra något, hjälpa Ramijr på något sätt…

Hur går det för Ramijr och för Linn? Får familjen stanna? Och hur gör man för att hjälpa till?

Läs den här boken, den är både hemsk och vacker, deprimerande och peppande.

En bra och viktig bok. Hatten av Siv.

Feministiskt självförsvar

Föreningen Komma till tals anordnar en kurs i feministiskt självförsvar för tjejer mellan 13-16 år i Biskopsgården. Det är en tvådagarskurs den 18 och 19 april (mån-tis) kl.10-16. Lokalen är Ryaskolans gympasal och kostnaden är 200 om man inte är medlem i Komma till tals och 150 för deras medlemmar. Under båda dagarna ingår lunch.

Sista anmälningsdag är 12 april. Anmälan sker genom tel.nr. 0760-589362 eller info@kommatilltals.se. Uppge namn, adress, telefonnummer och personnummer.

Workshop på Hisingens bibliotek

Det är ännu ett tag kvar, men jag lägger upp en första blänkare om det. Torsdagen den 5 maj kl 17-19 är det workshop på Hisingens bibliotek; närmare bestämt en workshop som heter Papercuts, som handlar om att leka med ord och text. Grymma tjejen Stina kommer att hålla i workshopen, och beskriver den så här:

”Papercuts är verkstaden där berättelsen och det skrivna ordet kopplas till den fysiska boken, typografiska mönster och normkritisk materialhantering. Queera ord, textila texter, hantverk, slöjd och samhälle tar sig konstnärliga uttryck och låter skrivarstugan interagera med verktygslådan, skärmattan, bokhyllan och lärovärken.

I både styrd och fri form finns möjlighet att inspireras av de stora orden och skapa textliga mästerverk, leka med papper, brodera, klippa, tejpa, vika, skriva i stafett, experimentera med bokens form och med texterna.”

Workshopen är för dig mellan 15-30 år, det är såklart alldeles gratis, men du behöver ringa till Hisingens bibliotek för att anmäla dig eftersom det är begränsat antal platser. Anmälan gör du på tel.nr 031-366 71 01. Du behöver inte ta med dig någonting till workshopen, allt vi kommer att använda oss av finns på plats!

Om du vill läsa mer, se bilder av tidigare Papercuts-omgångar och inspireras, kolla in Stinas hemsida här.

Vi ses där!

måndag 4 april 2011

Författarintervju: Christina Wahldén

I förra veckan var det litteraturveckan, då en massa författare är ute på skolor och berättar om sina böcker och sitt författarskap (läs mer på Collaget). I och med det, och för att hon var den enda författare som lyckades få med två(!) verk under våra misär-veckor (minns Kort kjol och I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig genom att klicka på länkarna), passade vi på att göra en kort intervju med Christina Wahldén. Hon skriver alltså både intressant ungdomslitteratur och hinner med att åka runt till skolor och berätta om sina böcker, och vi kände att vi ville veta lite mer om henne.

Hej Christina! Du har nyss varit ute på litteraturveckan, vad är det man gör då?
- Hej! Litteraturveckan är ett otroligt roligt evenemang som är väldigt uppskattat bland både författare och elever. En vecka varje vår bjuds ett stort antal barn- och ungdomsboksförfattare in och vi åker runt på en massa skolor i Göteborg och berättar om våra böcker och hur vi gör när vi skriver.

Vad tycker du är roligast; att vara ute bland klasser, att författa böcker, eller att sitta vid skrivbordet på Svenska Dagbladet?
- Jag tycker att allt är roligt, fast på lite olika sätt. Att vara i klasser är kul för att jag då träffar de som läser mina böcker och jag kan få veta vad de gillar eller inte gillar med det jag skriver. Att skriva böcker är roligt eftersom jag då får hitta på helt fritt. Och att prata i telefon och intervjua människor för tidningens räkning är kul för att jag då ofta får en massa idéer till nya böcker.

Du kom som enda författare med två gånger under våra misär-veckor (grattis!). Hur känns det?
- Haha! Tack! Jag tycker det känns väldigt ärofullt! Många vuxna tycker att mina böcker är för hemska när det gäller ämnesval, men de unga läsare jag har verkar gilla svåra saker. Ju "värre" ämnen, desto fler läsare.

Skriver du alltid om jobbiga saker? Varför det?
- Det har blivit så att jag oftast skriver om jobbiga saker, jag vet inte riktigt varför. Jag är inte själv något brottsoffer, men har träffat väldigt många unga som drabbats av olika typer av brott. Jobbiga saker är ju också intressanta, för då måste man ta ställning som person. Vad skulle jag ha gjort om det hände mig eller en kompis? Sådana dilemman tror jag ofta att man är mer intresserad av när man är ung än när man blir vuxen. Misär ligger väl för mig på något konstigt sätt. Jag tror inte jag skulle vara så bra på att skriva om kärlek, till exempel.

Vilken bok/låt/TV-serie/film skulle du beskriva som riktig misär?
- Charles Dickens är ju en brittisk författare som var riktigt finfin på det där med misär och elände. Där är det fullt av fattiga och goda barn som dör. Många av hans böcker finns också filmatiserade. Två exempel på riktigt sorgliga historier, men som ändå slutar bra och som är väldigt spännande, är En julsaga och Oliver Twist.

Vad läser/tittar/lyssnar du på om du vill komma upp ur misär-stadiet och må riktigt bra?
- Jag gillar Alexander McCall Smiths böcker om Damernas Detektivbyrå i Botswana, som också finns filmade. Lite lagom småläskiga historier, mycket rooiboste och väldigt mycket humor i en skön afrikansk omgivning. Afrikansk musik funkar också väldigt bra!

Vi säger tack Christina, och önskar fortsatt lycka till med författarskapet - så att vi får fler bra böcker att läsa i framtiden!

Zombies på jakt

De jagar dig.
De sliter dig i stycken.
De äter upp dig.

Så står det på omslaget till boken Fienden - de levande döda av Charlie Higson (låna här). Det handlar alltså om zombies. Mycket riktigt har samhället som vi känner det gått under när en mystisk sjukdom förvandlar alla vuxna till dreglande bestar som drar fram på gatorna och äter vad de kommer över. Gärna barn. Bland spillrorna försöker grupper av barn och unga överleva genom att sluta sig samman och försöka undvika de vuxna. En sådan grupp håller till på matvaruhuset Waitrose i London. Under ledning av en ung kille som heter Arran har man barrikaderat sig och försökt överleva. Men det är svårt att alltid vara vaksam och då och då sliter de vuxna åt sig något skrikande barn. Situationen är i längden ohållbar.
Men då dyker en mystisk främling upp som berättar att man skapat en fristad på det gamla slottet Buckingham Palace där man har odlingar som ger mat och starka murar som håller de vuxna ute. Han vill att de ska följa med. Frågan är bara hur de ska kunna ta sig hela vägen in till det centrala London genom gator som är fulla med köttätande zombies?

Jag erkänner med en gång: jag gillar zombies. Zombiefilmer tillhör min favoritgenre. Därför var det med en illa dold förtjusning som jag läste Fienden. Den innehåller allt man kan önska sig: en sjukdomsepidemi som slagit sönder samhället, köttätande zombies, dramatik och spänning. Speciellt en scen i ett gammalt äckligt badhus dröjer sig kvar i minnet.

Stick nu iväg och läs!

fredag 1 april 2011

Här kommer en presentation av Hisingsbibliotekets Unga vuxna-avdelning. Lite bilder och beskrivningar, som förhoppningsvis får er lockade att komma hit!

Rummet är till för dig mellan 13-25 (och även andra nyfikna). Här hittar du romaner på svenska och engelska, lite dikter och noveller, faktaböcker om olika saker, tidningar och serier och fanzines. Och såklart plats att hänga, en liten läshörna, och en anslagstavla där du får koll på vad som händer på biblioteket och andra platser för tillfället.

Rummet är även till för att du ska kunna använda det till det du vill. Vill du ha en utställning med din konst? Säg till? Sätta upp din senaste dikt på anslagstavlan? Gör det! Tipsa andra besökare om böcker du tycker är bra? Vi fixar en plats till det! Ha en poetry slam-tävling eller en inspirationskväll? Säg till så styr vi upp det! Som sagt – allt är till för din skull och du får gärna säga till mig vad du och dina kompisar vill ha och vad du vill göra. Inga förslag är dåliga förslag. Maila mig på liza.palmgren@lundby.goteborg.se om du har frågor eller förslag. Välkommen!

Den här väggen visar att du har hittat rätt.

I förgrunden: hyllor med romaner/skönlitteratur och dikter. I bakgrunden: hyllor med faktaböcker.

En väldigt gul bild. Men ändå gött häng i soffan. 
Längs väggen står tidningar och serier.

Här hittar du tidningar, fanzines, serier och hyllan med "Böcker om böcker" 
- en hylla med böcker fyllda av bok- och serietips!

Läshörnan med anslagstavla i bakgrunden. Här får du veta vad som finns att göra 
på biblioteket, på Hisingen och i Göteborg just nu.

(Den grymt snygga) väggen med nyheter och lästips från mig! Välkommen!