tisdag 31 januari 2012

Intervju med Marta Söderberg

Hur skulle du beskriva din bok Sista chansen för någon som inte har läst den? 
En ganska lättläst bok som förhoppningsvis kan de ge läsaren en liten inblick hur det kan vara att vara fjorton år och helt vilsen i en sluten och främmande miljö. Själv tycker jag att den är förhållandevis lättsam trots det svåra som beskrivs. Min ambition var aldrig att skriva en ”tung och viktig” bok, utan jag skrev den mest på skoj, något som jag tror avspeglar sig i texten.

I din presentation på förlagets hemsida skriver du att du varit med om liknande saker som huvudpersonen Jacky i din bok. Har du några råd att ge andra som hamnar i en liknande situation? 
Ja, det stämmer att jag i likhet med Jacky placerades på en låst avdelning. Även om min tonårstid var mycket mer destruktiv och kaotisk än Jackys då jag slussades omkring på ett tiotal institutioner. Mitt råd till alla dem som befinner sig på något behandlingshem är att försöka använda sig av tiden på bästa sätt. Att jobba med sig själv och de orsaker som gör att livet inte riktigt fungerar. Att hitta andra uttryckssätt än de destruktiva. Det kan vara att måla, prata, skriva, ja vad som helst egentligen. Det viktigaste är att finna sitt eget sätt för att få ut allt det där som skaver inuti. Och att när det känns som mest hopplöst, när man kanske inte vill längre, be om hjälp! För det finns schyssta vuxna, som bryr sig och som orkar hålla fast vid dig när du själv inte längre kan. Och kanske viktigaste av allt: Att aldrig någonsin sluta tro på dig själv trots att hela världen säger att du är ett hopplöst fall.

Har du någon ny bok på gång?
 
Just nu håller jag på med lite olika projekt. Bland annat ett som handlar om en ung tjej som brottas med självskadebeteende. Och även ett som jag tror räknas som en spänningsroman, vilket känns otroligt befriande att skriva eftersom jag inte har någon som helst koll på genren. Men än så länge har jag ingen ny bok ”på gång.” Förhoppningsvis kommer jag hinna avsluta något av projekten snart och sedan är det upp till förlaget.

Vad läser du helst själv? 
Jag läser faktiskt inte så mycket och har heller aldrig gjort det. Och i och med att jag själv började skriva och att jag även pluggat relativt mycket har jag blivit ganska så ”mätt” på text. Samt att jag blivit alltför kritisk. Vilket är jättetråkigt. Jag kan många gånger sakna den där förmågan man hade som yngre när man lite mer förbehållslöst kunde förlora sig i böcker. Men om jag läser något blir det oftast ungdomsböcker, helst crossover. En bok som jag läst om många gånger är Säg något av Laurie Halse Anderson.

Läser du några bokbloggar? 
Nej, inte för närvarande.  Jag gjorde det precis i början när min bok kommit ut för att läsa recensioner. Något som jag inte kommer att göra om… Men det som jag upptäckte då var hur många bra bokbloggar det faktiskt finns och som ofta drivs av ungdomar. Detta gjorde mig jätteglad.

Om du var en poplåt vilken skulle det vara? 

Så himla svår fråga då det finns så mycket bra musik. Är faktisk helt beroende av musik för att kunna skriva. Men jag får väl ta dagsformen. Så idag skulle jag vara ”Get some” av Lykke Li.

Tack för intervjun! =)

lördag 28 januari 2012

Tidsfrist av Allan Guthrie

Filips motivering till varför jag borde läsa boken:

Tidsfrist är enligt mig en av de bästa lättlästa ungdomsböckerna. En actionhistoria som känns genomtänkt och välarbetat som som funkar bra att bokprata om. Vad tycker du?”


I boken får du följa Pearce under en kväll i Portobello vid Edinburghs kust. Pearce, en halvmisslyckad kille som suttit inne ett par år. Men som nu tar det lugnt och inte stör någon – ja förutom de som stör honom. Då pucklar han på dem ordentligt.


Hela historien utspelar sig under en enda kväll. Denna kväll (och boken) börjar med att Pearce sitter på en parkbänk efter en promenad med sin hund Hilda och slutar, efter många turer, med dödskjutning i ett industriområde.


Det är en actionhistoria som påminner om ett avsnitt av någon engelsk/amerikansk kriminalserie. Men på något sätt griper den inte riktigt tag i mig. Händelseförloppet känns lite för overkligt och löser sig lite för enkelt och man har känslan av att allt kommer att ordna sig... kanske...det borde det göra i alla fall...


Kanske är det huvudkaraktären som är lite för hårdhudad och som klarar all slags stryk (typ John McClane i DieHard) som gör att jag inte riktigt kan säga att den är en tiopoängare. Men den är helt klart läsvärd. Och alla ni som gillar TV-serier med brott, uppgörelser och spänning kommer säkerligen gilla detta avsnitt i bokform.


Och gillar man huvudpersonen Pearce så finns han med i två andra böcker av A. Guthrie, Two-Way Split och Hard man. Tidsfrist är den tredje fristående fortsättningen med Pearce.

tisdag 24 januari 2012

Profeten

Som andra bok valde Gabriella den filosofiska boken Profeten av Kahlil Gibran. Hennes motivering löd:
"En tänkvärd liten bok som jag har bläddrat i - men inte läst hela än... Den brukar dock vara väldigt populär och omtyckt av unga vuxna som faktiskt har läst den. Så är den bra, dålig, tänkvärd eller bara låt bli?"

Kahlil Gibran var en kristen libanes som skrev filosofiska betraktelser med religiösa undertoner. Profeten är skriven som en dialog där den vise Almustafa svarar på olika frågor om livet, som t.ex. kärleken, äktenskapet, arbete och döden.
Det är väldigt vackert skrivet och är likt poesi i långa stycken. För att ta ett par exempel:

Om äktenskapet:
"Stå vid varandras sida, dock inte alltför nära, ty templets pelare står åtskilda, och eken och cypressen växer inte i varandras skugga."

Om handel:
"[...] innan ni lämnar torget, se till att ingen har gått sin väg med tomma händer. Ty Jorden Ande sover inte lugnt hos vinden förrän den minste av er är tillfredsställd."

Om döden:
"Ty vad är att dö annat än att stå naken i vinden och smälta in i solen?"

Jag har svårt med det religiösa i Kahlil Gibrans skrivande utan föredrar att läsa det som poesi. Här finns vackra rader att ta till sig men som livsvisdom känns det främmande för mig. Lite för flummigt helt enkelt.

fredag 20 januari 2012

Vandaliseringen av Robert Cormier

Först ut av de två böcker som jag har blivit tipsad om av Filip är Vandaliseringen av Robert Cormier. Med motiveringen:

”Robert Cormier har skrivit ett flertal ungdomsböcker. Jag har inte läst någon och kommer antagligen aldrig att läsa någon. Varför? För att den första av hans böcker jag kom i kontakt med var Vandaliseringen. Den har ett av dom fulaste omslag jag någonsin sett. Den får mig inte att vilja läsa boken. Tvärtom. Frågan är ju om den verkligen är så dålig som den ser ut?”

Ok – jag ska alltså läsa en bok som ser dålig ut (känner mig väldigt motiverad). Men vad gör jag inte för er kära bloggläsare. Ska det tipsas så ska det.

Mycket riktigt ser boken jättetråkig ut. Har inget positivt att säga om utsidan... försöker... men nej, tyvärr den ser helt enkelt tråkig ut. 187 sidor senare kan jag jag bara säga att boken är speciell. Historien är mörk, rå och kall. På baksidan går att läsa att det är en thriller om det goda och onda som finns inom oss alla.

Den amerikanske författaren och journalisten Robert Cormier betraktas idag som en av vår tids stora ungdomförfattare och det är också främst för sina ungdomsböcker om människans grymhet som han är känd för här i Sverige.

Cormier var en undersökande författare som ställde en hypotes på sin spets. Vandaliseringen, som ses som en av hans främsta böcker, gör verkligen det. Den speglar människans grymhet avskalat och naket.

Upptakten i boken är ett kompisgäng på fyra killar i en småstad på den amerikanska östkusten som vadaliserar en familjs hem. Anledning – de är uttråkade. När de som bäst håller på att förstöra allt som går att förstöra i huset kommer den 12-åriga dottern hem. I tummulten (när de försöker våldta henne) ramlar hon ned för trappan och blir medvetslös. Killarna flyr och dottern hamnar på sjukhus, i koma.

I berättelsen får man sedan dels följa två av killarna i efterspelet av vandaliseringen. Man får också följa den äldre (15-åriga) dottern i familjen och hur hon upplever det hela. Samt ”hämnaren” som såg hela vandaliseringen. En händelse, från tre olika perspektiv.

Det är nog ”hämnaren” vars namn man inte får reda på förrens i slutet av boken som gör att jag blir lite avig till hela berättelsen. Hämnaren utger sig för att vara en elvaårig grabb som har tagit på sig att hämnas grymheter han ser. Det var därför han sköt/mördade en kille som mobbade sina klasskamrater. När hans farfar blir misstänksam ”gör han sig av” med honom också. Killen är en psykopat helt enkelt. Och beslutar sig för att hämnas vandaliseringen.

Storyn speglar som sagt hur grymma människor kan vara och en hopplöshet över sakers natur. Thriller? Nja det skulle jag nog inte kalla det för och knappast inte en ungdomsbok heller. Men vill du läsa en berättelse utan goda utsikter och om total hopplöshet. Så varsågod.

Så Filip var boken så dålig som den ser ut? Nej, det var den inte MEN den var mycket konstig.

Ps. jag vill inte skrämma bort er alltför mycket från boken, så jag låter bli att lägga upp en bild på omslaget.
Ps2. Nämnde jag att den 15-åriga dottern blir kär i en av vandalerna, hm dyster utsikt för den relationen också. Inte mycket positivt i boken.

torsdag 19 januari 2012

Filip läser om Filip.

"Före och efter Bella: är en av mina favoritböcker och jag tyckte det skulle vara roligt att se vad någon annan tycker om den."
Med den motiveringen fick jag Före och efter Bella (skriven av Maja Hjertzell) från Liza, för att läsa till kompisen väljer veckorna.

Filip går sista terminen i nian och han är ihop med Saga. Han verkar inte riktigt förstå varför Saga vill vara tillsammans med honom. Hon är ju snygg, en liga över Filip som tycker att han själv är ganska alldaglig och tråkig.

Hans bästa kompis har flyttat till en annan stad och Filip verkar inte ha några nära vänner i staden direkt. Han spelar fotboll, men umgås inte med dom andra i laget på fritiden så mycket. Magnus är hans bästa kompis i klassen, men dom har mest börjat
umgås av en slump. Han vet nog inte riktigt om han ens gillar Magnus särskilt mycket.
Filips liv verkar liksom inte dåligt, men det är lite...tråkigt.

Men så börjar en ny tjej i klassen. Bella, som är ett år äldre, och nyinflyttad i staden. Bella kan inte hålla tyst i klassen om det är något hon inte håller med om. Hon tar plats och är politiskt medveten.
En dag när Filip tröttnat på klassen och smitit till sitt favoritcafé, stället dit ingen annan han känner går till, så sitter Bella där. Dom börjar prata och långsamt växer en vänskap fram.

Filip dras till Bella som person, för hon är något annat än klassen och killarna som han är ganska trött på. Hon tänker själv och har egna åsikter. Men det är inte så lätt att vara kompis med Bella alltid. För hon kan bli skitsur utan att Filip riktigt förstår
varför. Och Saga och killarna i klassen gör det inte heller så lätt. För man kan ju inte som kille bara vara vän med en tjej, det måste ju vara något mer? Eller?

Dessutom verkar något ha hänt som fick Bella att flytta från sin hemstad och Bella verkar må dåligt över det men berättar inget, Saga verkar ha problem med att Filip umgås med Bella och killarna i klassen med.
Och ju närmre sommarlovet vi kommer, ju mer problematiskt blir Filips liv.

En väldigt fin bok om... vänskap. Tror jag. Och om könsroller, utseendefixering och att våga stå på sig även om de omkring inte håller med.

En bok som borde läsas av alla på högstadiet.

Det bästa i boken tycker jag är de passager där jag kan tänka tillbaka på när jag gick i nian och känna igen mig i många situationer. Tex om hur det blir när man som ung kille väljer att inte haka på en jargong tex och kanske ifrågasätter något som resten av ens killkompisar ser som en självklarhet. Då gäller det att fort skynda sig tillbaka in i fållan och hålla med även om man inte gör det. Eller att stå på sig, och vara beredd på att få skit för det.
Jag tycker det är väldigt intressant, hur könsroller även begränsar de som vinner på dom (läs: män, pojkar, killar) och formar och leder oss in i massa tankegångar och beteende som vi engetligen kanske inte tycker är särskilt vettiga, konstruktiva eller bra. Ens för oss själva.

En väldigt bra bok, även om slutet på boken känns lite lamt (någon som håller med?).
Tack Liza, det här är en bok som jag tyckte mycket om och som kommer dyka upp då och då när jag bokpratar.

Så, låna nu och LÄS!

tisdag 17 januari 2012

Gudsfruktan och syndafall

Så – idag skriver jag om bok nr 1 (av 2) som Kristian tyckte att jag skulle läsa – Myrguden, av James Lovegrove. Såhär skrev Kristian om sitt val av bok: ”Jag har inte själv läst Myrguden men den påminner mig om en skräckfilm jag såg för hundra år sen så det var därför jag valde den”.

Så… Myrguden är en lättläst bok som handlar om de två polarna Dan och Jason. De har inte särskilt många andra vänner i skolan, egentligen inga, och umgås mest bara med varandra. Jason är lite av en ”galen professor” och har alltid nya, utflippade, idéer, uppfinningar och tankar för sig – till Dans både förtjusning och skräck. För Jasons idéer spretar åt alla håll, och en del är roliga, medan andra är mer obehagliga.

En dag kommer Jason med en ny uppfinning som han kallar Sanningsglasögon – med vilka han menar att du ska kunna se Gud!

Efter det här spårar boken ur totalt. Och då menar jag totalt. Plötsligt övergår den till en metafor om syndafloden, och Jason blir utsatt för Guds direkta och obönhörliga vrede. Gud dödar Jason. I väldigt direkta ordalag. Jag kan inte låta bli att citera några delar ur slutet av boken (OBS! Spoilervarning!): 

"Jag hörde ett rusande dån. Sedan ljudet från tjutande bromsar. Och jag visste att Jason var död. Jag visste det.

När jag hörde tåget komma kände jag mig bedövad. Alla mina tankar hade försvunnit. Alla utom en. Använd Sanningsglasögonen.

Jag lyfte upp glasögonen och tog dem på mig. Jag ville inte titta. Jag måste titta.

Gestalten var gigantisk, stor som ett berg. Den var på väg bort från järnvägsspåren. Den hade redan vänt ryggen åt den olycka den skapat.

Leendet skymtade bara förbi under bråkdelen av en sekund innan det försvann igen. Det var ett leende fullt av elakhet och ondska. Varelsen visste att den hade gjort något fult. Men det brydde den sig inte om. Den såg på sina handlingar på samma sätt som du eller jag gör när vi viftar bort en fluga. Eller slår ihjäl en fluga. Eller dödar en myra."

Hjälp. En galen vetenskapsman, gudsfruktan, en ond Gud som dödar hämningslöst och med tillfredsställelse, som ser ner på människan. Ett sådant fantastiskt udda tema var längesen jag såg i en ungdomsbok. Och därtill händer allt på bara 70 sidor. Det här var det galnaste jag läst på länge. Jag vet inte ens om jag tycker om den. Men jag tycker att du borde läsa den ändå, och förundras över knasigheterna.

Som om nån skrivit om min gymnasietid

En av böckerna Gabriella valde till mig är Punkindustriell hårdrockare med attityd av Louise Halvardsson. Hennes motivering lyder:
"Tycker att titeln och omslaget är tufft och jag har hållit i boken och lånat hem den ett flertal gånger men aldrig läst den. Nu undrar jag - är den så bra som den verkar - ska jag låna hem den ännu en gång och faktiskt läsa den?"

Boken handlar om Amanda som går på gymnasiet och har svårt att passa in. Hon gillar inte solarietjejerna och inte heller esteterna som alla ser annorlunda ut på precis samma sätt. Hon vill gå sin egen väg men det är lättare sagt än gjort. Hon festar, tänker på sex och drömmer om rocksångaren Danny Demon. Hennes guide blir den äldre kompisen Kim som bott i London och har svar på det mesta om sex, killar och sprit.


När jag läser den här boken känner jag igen mig en hel del från min egen gymnasietid. Halvkassa villafester, om drömmarna om att vara annorlunda utan att riktigt lyckas och rädslan att dö som oskuld. Det är bra skrivet och rekommenderas till alla som någon gång lyssnat på Guns n' Roses (som är ett måste som soundtrack).

måndag 16 januari 2012

Tema: Kompisen väljer

Nu är det temaveckor på bloggen igen. Temat går ut på att vi i Library Ninjas valt böcker som de andra ska läsa. Ordningen är som följer:

-Liza väljer till Filip
-Filip till Gabriella
-Gabriella till Kristian
-Kristian till Liza

Vi får se hur snälla eller elaka vi har varit mot varandra. Vi har fått välja en ungdomsbok plus en lättläst/serie/fakta-bok. Spänningen stiger!

torsdag 12 januari 2012

Filmvisning!

Jag vill tipsa alla om en dokumentärfilm som kommer att visas på Stadsbiblioteket, Hisingens bibliotek och Tuve bibliotek under vecka tre och fyra. Det är tre ungdomar som går sista året på gymnasiet, på tre olika gymnasieskolor i Göteborg, som har slagit sig ihop och som projektarbete gjort en dokumentärfilm: Bandet mellan dig och mig – En dokumentärfilm om adoption.

De har intervjuat tre adopterade personer och två adoptivföräldrar, med grundfrågeställningarna:
-Hur kan man känna ett band med en person man inte är biologiskt släkt med?
-Hur påverkar egentligen omvärlden och miljön man växer upp i?
-Och vad skapar ett bättre eller sämre familjeband?

En dokumentär med fokus på hur familjeband skapas.

Stadsbiblioteket 19/1 Dynamo 18.00
Hisingens bibliotek 24/1 18.00
Tuve bibliotek 26/1 18.00

Representant för adoptionsorganisationen Familjeföreningen för internationell adoption medverkar och svarar på frågor på Stadsbiblioteket.

För mer information och frågor: bandet.mellan@hotmail.com

onsdag 11 januari 2012

Riot Grrrls

Äntligen! Hisingens bibliotek vill inte låta Tuves ha alla bra böcker för sig själv, och har också vi köpt in boken Girls to the Front – The True Story of the Riot GrrrrlRevolution av Sara Marcus. Tjejer, punk och uppror – kan det bli bättre?

Jag har själv inte läst boken än, men kan inte låta bli ett kort omnämnande eftersom jag själv känner mig väldigt pepp inför att läsa. Så här står det på baksidan av boken:

”Girls to the front is the epic, definitive history of Riot Grrrl – the radical feminist uprising that exploded into the public eye in the 1990s and included incendiary punk bands Bikini Kill, Bratmobile, Heavens to Betsy, and Huggy Bear. A dynamic chronicle not just of a movement but of an era, this is the story of a group pissed-off girls with no patience for sexism and no intention of keeping quiet.”



Och Riot Grrrl-andan behöver inte alls vara långt bak i tiden eller långt bort. För även om du hellre lyssnar på musik än läser faktaböcker på engelska, så finns det möjlighet att få ta del av lite äkta Riot Grrrl-anda nu till helgen! Nämligen på Fängelset (i Härlanda, nära Redbergsplatsen), där det är punkspelning som är öppen för alla som är 13 år och uppåt. Kolla in www.fangelset.se.

tisdag 10 januari 2012

Rather be dead than missa det här

Årets två bästa nyheter är redan här. Först till den allra bästa nyheten. Tidernas bästa punkband Refused ska återförenas! Jag har lyssnat så mycket på deras skivor  att jag har en egen Spotify med deras låtar i hjärnan. Den näst bästa nyheten är att de kommer hit till Göteborg och ska spela på Way out west... ojojoj... Jag längtar redan!

Ps. Det är nog många som undrar vilka i h-e Refused är. Kolla in youtube-klippet för ett smakprov! Ds.

fredag 6 januari 2012

Zombiekriget är här!

OK, jag erkänner. Jag gillar zombies. Jag har sett och läst mycket där levande döda släpar sig fram och käkar inälvor. Men inget, jag menar inget, har kommit i närheten av Max Brooks bok Världskrig Z (låna här). Boken är en samling berättelser där överlevande från zombiekriget berättar vad de varit med om. Man skickas mellan jordens alla hörn, från det första zombieutbrottet i Kina, till myllrande massor av flyende människor i bergen i Indien, till slagfält där inte ens de mest moderna vapen gör någon nytta, till en avbruten kändisfest i Los Angeles.

Det känns verkligen som om det är sanna berättelser och att allt hänt på riktigt. Det här är ingen närstudie av blod och slafs utan snarare historien om hur vårt samhälle skulle reagera om det mest otroliga skulle hända. Inte sällan är det människorna själva som är ett långt värre hot än de levande döda. Då det är många olika röster gäller det att hålla tungan rätt i mun för att kunna hänga med. De olika berättelserna hänger ihop och bildar sakta en sammanhängande och skrämmande realistisk bild av zombiekriget.

PS. Glömde jag säga att boken håller på att filmas med Brad Pitt i huvudrollen? Här nedanför finns en trailer ett fan har gjort! DS.

torsdag 5 januari 2012

Boing! Dagens manga-tips

Dagens manga-tips blir Library Wars av Kiiro Yumi. Visst, jag är partisk, men efter att ha läst första delen av Library Wars tycker jag ändå att det är en ganska lustig och smått underhållande serie, som i alla fall har ett originellt tema.

En statlig kommitté för ”medieförbättring” har inrättats, och den utövar sin makt genom att censurera böcker, tidningar och serier. Polisen beslagtar sådant som hamnat på listan över förbjudna medier, och folk får inte ta del av den information de vill. Men lokalt motstånd mot kommitténs arbete finns, och något som kallas ”the Library Forces” – Biblioteksstyrkan – upprättas; biblioteken är nämligen de enda som har möjlighet att kringgå cencuren för böcker och annat som staten vill beslagta och cencurera genom att själva ta dem, och ställa dem på biblioteken istället.

Kärleksstoryn finns där såklart också. Kasahara, en ung tjej vars högsta dröm är att få vara med i Biblioteksstyrkan, har en konstant beef med sin instruktör och sergant Dojo – och för ovanlighetens skull fortsätter den genom hela del 1, men med tydliga inslag av ”dra i flätan”-mentalitet.

Dags för del 2 för min del, så att jag kan få reda på om biblioteken och bibliotekarierna kan upprätthålla sin hjälte-status, och när Kasahara och Dojo slutar bråka och börjar hångla.

En legend.

Idag tänkte jag tipsa om en sportbok! How to skateboard and not kill yourself av Rodney Mullen, som är en legend inom skateboardvärlden. Han började som freestyle åkare men blev senare en av de kändaste och mest inflytelserika street åkarna (han är i och för sig en av de mest inflytelserika, om inte den mest inflytelserika, åkarna rent allmänt).

Han blev proffs redan 1980 och började då åka för skateboard företaget Powell-Peraltas team Bones Brigade (med bland annat Tony Hawk). Då var han bara 14 år gammal!

Han har uppfunnit massor av trick, trick som nu är standard (flatground ollie, kickflip etc) för alla som åker.

En biografi över en legend, som tar dig med in i Rodneys privatliv. Från hans barndom till nutid. Från en auktoritär pappa som inte vill att Rodney skall skatea (hans pappa tyckte att han skulle börja med…golf!) till en av världens kändaste och mest inflytelserika skateare.

För oss som inte kan så mycket om skateboardåkande får vi genom biografin lära oss massor om skateboardåkandets historia och utveckling, och för er som redan kan och är sålda kan ni fördjupa er i varför Rodney blev så bra (en gissning är för att han tränade målmedvetet typ hela dagarna, satt och funderade över hur han skulle utveckla sitt åkande och skapa nya trick) eller bara njuta av anekdoter ur hans liv.

Boken är på engelska, men på ganska enkel engelska så låt inte det avskräcka dig från att låna boken.

Här får ni ett klipp på en ung Rodney Mullen-

Boing! Dagens musiktips!

Ska bara snabbt tipsa om riktigt bra hiphop som ni bara inte får missa! Det handlar om Reflection Eternal (låna här) med bl.a. Talib Kweli och det är bara bättre än bäst. Kolla in videon!