torsdag 31 januari 2013

Metalicious!


Eftersom det är filmfestival den här veckan tänkte vi ägna våra inlägg just åt film – och vad är mer filmigt än film om film, det vill säga ”metafilm”!? Här kommer fyra tips om filmer vars handling på olika sätt kretsar kring film:

En fantastiskt stämningsfull film som utspelar sig i trettiotalets Paris kring ett mysterium om en mekanisk automat, en stulen anteckningsbok och en resa till den tidiga filmhistorien. Superbt foto och sagolik atmosfär.

En varm skildring om en regissör som ser tillbaka på sin småstadsuppväxt i 50-talets Italien. Den lokala biografen och vänskapen med maskinisten står i fokus i denna kärleksförklaring till filmen.

Den arbetslöse manusförfattaren Joe Gills gömmer sig undan skattmasen i en gammal stumfilmsstjärnas herrgård. Stjärnan, som är sjukligt besatt av att göra comeback anställer honom och de inleder en kärleksaffär. Spännande och suggestivt i typisk noir-filmstil.

Mitt liv som film
Här är ett tips som är alldeles för bra att missas, bara för att den inte finns att låna på biblioteket. Istället får man använda sig av det outtömliga Youtube.
I serien Mitt liv som film är varje avsnitt en hysterisk parodi på en känd film inom varsin genre. Handlingen kretsar kring den hopplöse wannabefilmskaparen Art som försöker få sina stora tankar på pränt men som istället tappar greppet om verkligheten och förlorar sig i sina filmdagdrömmar.






torsdag 24 januari 2013

Farsta Fritt Fall av Ulrika Lidbo

En bok. Två tjejer. En höst i Farsta. Två liv som flätas samman.
Ulrika Lidbos nya roman är stark, smart och trots stor bedrövelse och motgångar, hoppingivande.

Eller som recensenten i Göteborgs Posten uttryckte det: ”Men vilket helvete det kan vara att vara tonåring – och vilken infernalisk skicklighet Ulrika Lidbo visar det med”.

I centrum står två tjejer. Henrika och Mira. De ska precis börja på Farsta gymnasium. Henrika är nyinflyttad till Farstas finare kvarter, med sina föräldrar, från Lund. Det är nu på gymnasiet som hennes ”nya” liv ska börja. Med många kompisar, cool pojkvän och inbjudningarna till alla roliga fester ska börja strömma in. Hon är trött på att vara den ordentliga Henrika som har toppbetyg, spelar piano, och få vänner varav ingen hör till de coola i skolan. Men nu ska det bli ändring. För nu bor hon i Stockholm - där allt kan hända... Sanningen är att de flyttade dit för att hennes pappa fick en hjärtattack under våren och nu bara kan jobba deltid som polis. Hennes mamma jobbar jämnt och är alltid borta på olika affärsresor. Vilket leder till att Henrika känner ett enormt ansvar för sin pappa. Att han lever och sköter sig. Han får inte bli upprörd, arg, eller liknande så att han får en ny hjärtattack. Det hela hade dessutom varit lite enklare om han inte bara var så extremt pinsam.

Mira å andra sidan bor i ett av höghusen i Farsta centrum tillsammans med sin alkoholiserade och pillermissbrukande mamma. Få vet om hennes hemlighet (hur mamman egentligen mår) och hon är trött på att få vara den som tar hand om och sköter om sin mor. I skolan är hon ”ett problem” – den tuffa ledaren för det struliga gänget. Något som hon inte har valt själv, som bara har blivit. De hänger i Farsta centrum, skolkar, tar droger och är allmänt jobbiga. Mira är så trött på det. Hon ser gymnasiet som sin chans att bryta sig fri. Att börja om. Plugga, visa att hon inte är dum utan faktiskt klarar av skolan och livet.

Henrika och Miras vägar möts när de båda blir sammanfösta att jobba ihop i ett projektarbete i skolan. De vill båda förändra sina liv – bli någon annan. Men hur gör man egentligen? Det är inte lätt att bryta upp från gamla vanor och mönster. Möta fördomar och stå upp för sig själv. Och även om de båda är väldigt olika så bär de på samma längtan. De blir förvånade över att de är mer lika än vad de först tror.

I boken får man följa bådas kämpande och vardag. När boken riskerar att bli för klyschig och likna så många andra tonårsböcker, lyckas Ulrika Lidbo vända handlingen till att bli intressant och verklighetsanpassad. Verkligheten/livet är inte tillrättalagt och det finns inte bara lyckliga slut. Men man kan själv bestämma vilka val man vill göra och vem man är. Du formas av din uppväxtmiljö men du är inte dina föräldrar. Du kan själv ta kommandot i ditt liv.
Helt enkelt en bra bok om inre styrka, att komma underfund med vem man är och vill vara. Om vänskap, livets jäklighet och glädje. Och att det aldrig är försent att ändra sig.   

Den finns att låna på biblioteket!

tisdag 22 januari 2013

Cellskräck deluxe

Jag har just läst Grottan av David Gatway, som jag varmt vill rekommendera alla som gillar spänning och äventyr.

Det finns en sak som Carrie avskyr mest av allt, nämligen att bli instängd i trånga utrymmen. Hon vet inte varför, det har liksom alltid varit så, ända sedan hon var liten. Hennes cellskräck är så stor att hon till och med tycker det är obehagligt att sova i våningssängen hon måste sova i under skolresan. Och just den här dagen ska hon, tillsammans med resten av klassen, ge sej in i en grotta i nationalparken de besöker. Hon har fasat länge för detta, men ser det samtidigt som en chans att konfrontera sin rädsla och kanske, förhoppningsvis, bota den.



Ingången till grottan öppnar sej som ett svart gap. En av guiderna förklarar vad som gäller när de ger sej ner i underjorden. Det finns två regler som de under inga omständigheter får bryta mot: 1. de får inte ta i något inne i grottan, 2. de får inte lämna gruppen.

Carrie känner sej förvånansvärt lugn och när hon får sällskap av Jack, som hon i hemlighet är förälskad i, glömmer hon nästan bort att hon befinner sej i en grotta. Det är fascinerande med de vackra droppstensformationerna och hon kan knappt fatta att hon går där och snicksnackar med Jack, som hon nästan aldrig har pratat med förut. Men ... vart tog de andra vägen?

Ja, ni hör ju. Det är upplagt för både spänning och dramatik. Jag gillar tempot i boken. Det händer saker hela tiden och jag bara måste få veta hur det går. Jag tycker att författaren beskriver Carries rädsla på ett levande sätt, som gör det lätt att sätta sej in i situationen.

Boken är utgiven på lättlästa Argasso förlag. Texten är luftig och berättelsen snyggt illustrerad. En lättläst bok för dej som gillar spänning, äventyr och vill övervinna din eventuella klaustrofobi (eller göra den ännu värre!) Rekommenderas! Låna här.

söndag 20 januari 2013

Filmbilda dig!

Nu på fredag börjar Göteborgs filmfestival och det är hög tid att börja odla sin filmkunskap. För att kunna briljera på festivalen är 100 filmer att se innan du blir vuxen nästan ett måste!

Författaren Fredrik Holmberg har samlat hundra filmtitlar i olika kategorier så att man lätt kan välja och vraka i sin favoritgenre, exempelvis äventyr, klassiker, kärlek och sex. Varje film har en kort beskrivning och en föreslagen ålder för tittaren (allt mellan fem och arton år).

Några särskilt sevärda exempel ur boken är:







 
 
 

måndag 14 januari 2013

Skinkägg i gelé, någon?

På braiga förlaget Galago har nu succébloggen Den bruna maten kommit ut i bokform. Den bruna maten-bloggen startades när några vänner hittade en låda receptkort från 70-talet på loppis. De bestämde sej för att laga sej igenom receptkorten och dokumentera sina smakupplevelser i bloggform. De kallar sej familjen Bruun och benämner sej själva matarkeologer.

I förordet till boken Den bruna maten - sanningen om 70-talets kokkonst presenteras 70-talet som "årtiondet som gud och kryddorna glömde" och det säger väl allt om vilken utgångspunkten är. Det är mycket aladåber, gelatin och inälvsmat, ja, sånt som vi i Sverige idag kanske inte förknippar med höjden av gott.

Bloggen fick snabbt många läsare som gärna ville följa familjen Bruuns kulinariska resa och nu har alltså bloggen kommit ut i bokform, med de bästa/värsta recepten samlade. Inte helt förvånande får de flesta rätterna underkänt.

Boken följer den numera välbekanta infotainment-mallen där humor blandas med fakta, gärna på ett estetiskt stilmedvetet och lätt ironiskt sätt. Ett lyckat komplement till recepten är intervjun med Kristina Valentin, som jobbade som matredaktör på tidningen Allt om Mat på 70-talet, och därmed var med och satte tonen för dåtidens mat. Vad tänker hon när hon läser igenom recepten i dag och, framför allt, hur tänkte hon då?

Roligt är också att läsa insändarna till frågespalterna från tiden, där förvirrade läsare vill reda ut begreppen: "Hur var det nu igen? Chokladchips och potatischips, är det samma sak?"

Bananer i skinkrock, Lutfisksufflé och Gurka på överraskningsvis är bara några av alla godbitar som presenteras i boken. Blir du nyfiken, ja, kanske till och med hungrig? Vilken tur då att boken finns att låna här.





torsdag 10 januari 2013

Jag har hört mycket positivt om Jenny Valentines böcker, först och främst om Hitta Violet Park. Men jag har inte haft tid att läsa någon av dom. Därför blev jag glad när jag såg kortromanen Tio Stationer.  Ett perfekt tillfälle att få ett smakprov av Jenny Valentines skrivande.

Boken handlar om Lucas och hans syrra Mercy som försöker avlasta sin mamma lite. Hon är nämligen ensamstående med tre barn. Dessutom bor barnens farfar, Norman, som är dement med dom.
Tanken är att de skall ta hand om sin lillebror Jed (7 år gammal) och farfar Norman under en dag. Så att deras morsa kan få tid lite tid för sig själv. Och hur svårt kan det vara att passa dom ett tag?
Ganska!
För givetvis tappar dom bort Jed och farfar Norman på väg hem från dagens äventyr, de är försvunna någonstans i tunnelbanan.
Lucas och Mercy får panik. De bara MÅSTE hitta dom, annars kommer deras morsa att döda dom!

En humoristisk bok med en fin skildring av syskonrelationer och relationen mellan Jed och Norman. Trots att boken enbart är 62 sidor lång så räcker det för att berätta historien. Men boken/berättelsen är alldeles för kort för att jag verkligen skall känna för boken och minnas boken.
Men vill man läsa något kort och roligt så är Tio Stationer ett bra val.

Sugen på att läsa någon annan av Jenny Valentines böcker blir jag definitivt. Kanske är det Hitta Violet Park jag skall läsa då Lucas tydligen är en av huvudpersonerna i den boken...

onsdag 9 januari 2013

Den röda handsken - Holly Black

Del 2 i serien Berörarna kom ut i början av hösten. Boken blev min jullovsläsning. Och jag tyckte att del 1 "den vita katten" var väldigt bra så jag hade höga förväntningar på bok nummer två.

Cassel Sharpe är en "vanlig" amerikansk tonåring om det inte skulle vara för att han är berörare. Det vill säga han kan med sina sinnen påverka andra människor. Detta fick han veta i bok 1 Den vita katten efter att han märkte att hans båda bröder hade mixtrat med hans minne.

Det finns olika typer av berörare: känsloberörare som påverkar någons känslor, minnesberörare som kan ändra någons minnen, dödsberörare som med en hand kan ta någons liv etc. Att vara berörare är olagligt och alla människor, berörare som icke-berörare måste alltid bära handskar. För att ingen ska kunna bli berörd eller beröra.
Cassel vet nu att han är den mäktigaste beröraren av dem alla. Han kan transformera vad som hellst till något annat. Med andra ord är han den perfekte lönnmördaren. Istället för att döda någon kan han förvandla personen till föremål så som en stol till exempel. Och mot sin vilja har han utnyttjats av sina bröder och maffian och blivit deras främste lönnmördare. Men när han väl blev medveten om sina handlingar bröt han sig fri.

I boken Den röda handsken försöker maffian värva honom. Men när hans bror blir mördad ändras spelreglerna. Även FBI blir intresserad av hans förmågor och vill att han ska arbeta för dem som informatör.
Samtidigt försöker han leva ett normalt liv med skola, kompisar och en lite udda familj.

På baksidan av boken går att läsa: "Den röda handsken är andra delen i Berörarna - en utmanande och annorlunda thrillerserie om makt, magi och kärlek med ödesdigra konsekvenser." Och den beskrivningen tycker jag stämmer ganska bra. Boken är spännande om än kanske inte så thrilleraktig. Men inslag av magi och kärlek finns och det ska bli spännande att se hur serien utvecklar sig. Jag kommer absolut att läsa bok 3 när den kommer. Tills dess får jag nöja mig med bok 1 och 2 som går att låna här.

måndag 7 januari 2013

Grey Gardens

Tänkte börja det nya året med att tipsa om en väldigt bra dokumentärfilm. Vet inte hur det är med er, men jag älskar dokumentärer, och just den här hör till mina favoriter.

Grey Gardens handlar om två kvinnor, mor och dotter Bouvier, släktingar till familjen Kennedy och lite av familjens svarta får. I filmen från 1976 får vi följa Little Edie och Big Edie som för en stillsam tillvaro tillsammans med alla sina katter (och en och annan objuden tvättbjörn) i den förfallna lyxvillan i amerikanska societetsområdet East Hampton.

Varvat med tillbakablickar berättar de två excentriska kvinnorna om sina liv, de tjafsar, grälar, gormar, dansar och sjunger (båda har ett förflutet som halvkända sångerskor). Allt eftersom filmen spelas in får kvinnorna en nära och speciell relation till de båda filmmakarna, och detta blir också en intressant tråd att följa.

Det jag gillar mest med filmen är att de här kvinnorna inte ber om ursäkt för sej själva. De vågar sticka ut, vara sej själva (och de är för det mesta rätt förbannade på omvärlden), trots att de med sin livsstil lever helt utanför den tillrättalagda normen som deras societetsbakgrund kräver.

Filmen kan ni låna här.

En väldigt bra spelfilm som bygger på dokumentären finns också, med Drew Barrymore och Jessica Lange i huvudrollerna. Den kan ni låna här.

Och så till sist en bok med en massa fina foton, där man kan läsa mer om coola stilikonen Little Edie. Låna här.