Allkonstnären och Galagotecknaren Sara Granér briljerar med sitt nyutkomna tredje seriealbum i ett större och än mer vågat format än tidigare. De starka färgerna och naivistiska fabeldjuren känns igen från Det är bara lite AIDS och Med vänlig hälsning liksom hennes fantastiskt syrliga språk som fullständigt pinpointar verklighetens absurditeter.
I All I want for christmas is planekonomi använder sig Granér av ett mer sammanhängande tema. Hon ansätter som tidigare klassklyftor, miljöförstöring, krig, överkonsumtion, sexism och likgiltighet, men erbjuder här också ett alternativ när hon dammar av det gamla begreppet planekonomi. Fokuset ligger därmed framförallt på dagens ekonomiska system som kritiseras utifrån alla upptänkliga vinklar och i de mest fantastiska kontexter. Exempelvis tussilagon som hånas för att inte vara ett tillräckligt fräscht, unikt och vinnande vårtecken eller kärnkraften som liknas vid en trisslott.
Granérs främsta kännetecken är den stilistiska blandningen av högt och lågt; fjortisslang med byråkratsvenska, fotocollage med surrealism och katastrof med banalitet - allt i en kontrasterande glättig färgsättning.
Det
är uppfriskande att merparten av Sveriges bästa serieskapare just nu är
kvinnor och att de genom satiren förmedlar ett alternativ till dagens
samhällsordning, samt manar till kritik och handling. Sara Granér
utmärker sig bland dessa genom sin originella stil och jag skulle vilja
hävda att hon med All I want for christmas is planekonomi placerar sig som den klarast lysande stjärnan på seriehimlen 2012.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar