En kort mardröm

I boken Mardrömskortet av Catherine Johnson (låna här) får man en kort, lättläst skräckis som är som en bra skräckfilm, där det är en känsla av spänning och obehag som kommer krypande utan en massa blod och inälvor som flyger.

I början av boken får man reda på att Minas bästa kompis Sara är försvunnen. Hon är verkligen bokstavligen spårlöst försvunnen och ingen vet vart hon har tagit vägen – ingen utom Mina. Men hennes berättelse är så otrolig att ingen tror henne. Den börjar med att Sara får en tarotkortlek av sin moster. Tarotkort är speciella kort som används för att spå. Sara tar med den till skolan och spår på skoj de populära tjejerna i skolan. Men det roliga tar snart slut och spådomarna blir sanna. Sara börjar vara frånvarande från skolan och ser trött och sliten ut. Uh oh - vad är det som händer? *skräckfilmsmusik*

 

Jakten på djävulen

För några veckor sedan tipsade Christian om att Göteborgs Folkbibliotek köpt in det nysläppta Blizzard-spelet Diablo III. Jag var tvungen att låna spelet direkt. Här får ni min recension:

Den som har spelat de föregående delarna i Diabloserien kommer att känna igen sig. Upplägget är i stort sett detsamma, både på gott och ont, men att behålla ett vinnande koncept är också ett av Blizzards signum.

Handlingen tar vid 20 år efter att hjälten i Diablo II besegrat mörkrets tre härskare, Mephisto, Diablo och Baal. I katedralen i Tristram, där det första spelet utspelade sig har helvetets krafter än en gång tagit sig in till människornas värld. Det är åter dags att välja vilken sorts hjälte som skall slå/skjuta/besvärja sig fram genom horder av obehagliga monster.

Grafiskt har förstås enormt mycket hänt sedan 2001 när det senaste släppet i serien gjordes. Grafiken och spelvärldens utseende har förbättrats enormt (mycket av det visuella känns igen från World of Warcraft) och spelkaraktärens utveckling har blivit betydligt mer avancerad och intressant än hos föregångarna. Samtidigt har Diablo sin egen säregna mörka stil där musiken och till och med ljuden av de helande dryckerna känns igen. Grafiken är tydlig och stämningsfull och kontrollerna lätta att lära sig.

Spelet är välavvägt utmaningsmässigt och den som spelar på normal svårighetsnivå kan ändå vänta sig att bli ihjälslagen både en och två gånger.  Personligen föredrar jag spel med mer avancerad intrig och större valmöjligheter att påverka historiens utveckling, men det finns andra spel som kan erbjuda detta. Diablo III är inte den sortens spel. Istället får man följa med på en mörk och fascinerande historia och under tiden kriga mot den mest varierande faunan av onda fiender, med mängder av vapen och magier. Själv väljer jag ”Demon Hunter”, en avståndsstridande klass, vars förmågor drivs av hat och disciplin. En karaktär rätt långt ifrån de goda hjältar jag brukar välja, och kanske aningens mer ”metal” än jag är bekväm med…

Två bra grejer i höst

Idag skriver jag om två fina händelser som ägt rum nu i september, det ena för hela staden och det andra här i Lundby.

Lördagen den 7 september hade vi tillsammans med de andra ungdomsbibliotekarierna i Göteborg årets Värst Boken-utdelning. Varje år de senaste fem åren har biblioteken/ungdomsbibliotekarierna i Göteborg, och även i kommuner runt om i Västra Götaland, haft en stor utdelning av böcker till ungdomar. I år kom vi i Göteborg till Brunnsparken med 1.500 böcker att dela ut, och fick delat ut hela 1.200 av dem! Ett litet smakprov av topptitlarna vi hade i år: Zlatans självbiografi, biografin om Amy Winehouse, Hungerspelen, Beautiful Creatures, All I want for Christmas is planekonomi, The Walking Dead, Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag och Matchad. Bland många, många andra.

Regeringskansliet stod i DJ-båset, vi hade Skrivarkollektivet och världskända (åtminstonde Göteborgskända!) poeter på scen, och det härliga bandet In Between drog av låtar åt oss. Och så var det bokslukare! En bok par skalle och 1.200 böcker som delades ut, leder till att det var… en massa folk där! Som letade efter sin favoritbok, lyssnade på band, dansade till musiken, och njöt av solen och sommarvärmen. Tack till alla som kom!

Det andra är invigningen av Lundbys nya fritidsgård, som var nu i söndags 15 september. Den har ju egentligen smyginvigts i våras, men nu börjar allting bli klart, och i söndags blev den också döpt när resultatet av omröstningen blev klar; nu är alla ungdomar i Lundby välkomna till Chillzone! Här var det också musik på scen av lokala förmågor, gratis käk, det var fotlbollsturnering (jepp, inomhus, det går!), t-shirt-tryck och pin-tryckning. 

T-shirt-tryck på g

Snügga pins

Här blir Chillzone döpt!

Fritidsgården kommer att vara öppen under hösten kl. 14.30-17.30 för mellanstadiet, och kl. 17.30-21 för högstadiet. Det kommer både finnas fasta aktiviteter och fritt häng, två (!) musikstudios och ett redigt fint café och kök där alla kan laga mat tillsammans. Och tre gånger i höst kommer Library Ninjas-Johanna och –Liza vara där för att tipsa om och låna ut det senaste som kommit in till biblioteket – bland spel, böcker och serier. Kolla in deras Facebook-sida för att få veta mer om vad du kan göra där i höst!

”Det borde finnas regler” Lina Arvidsson

Mia och Mirjam är bästa vänner. De umgås lite med Karl också. De är fjorton år, går i högstadiet och bor i en håla ”in the middle of nowhere”. Högsta drömmen är att komma in på coola gymnasiet i den större grannstaden eller flytta till L.A. och bli kända.
Tyvärr har Mirjam gått och blivit kär i en gubbe som heter Per. Något som Mia tycker är otroligt äckligt. Eller som hon själv uttrycker det; ”PER HYLLÈN = Jävligt ful och gammal. Mirjam ljög i början och sa att han var tretti, men sen försa hon sig och nu vet jag att han är fyrti. Det är ofattbart gammalt!”. Planen är att först kartlägga Per och sedan döda honom så Karl och Mia börjar stalka honom.

På en fest så träffar Mia Vlad som har hatt och hängslen, spelar i ett band och har en egen lägenhet. Plötsligt blir allt lite intressantare och väldigt mycket krångligare. Och som sagt, det borde finnas regler för sånt där...

Den här boken satt jag och småfnissade mig igenom när jag läste den hemma och på bussen. Så där så att folk tittade lite konstigt på mig. Alltid kul när man hittar en bok som är rolig. På riktigt. Lånas här.

 

Kampen för frihet

 

Jag vet inte om någon av er har sett TV-serien Spartacus? Boken Kamp för frihet av Simon Scarrow (låna här) utspelas under samma tid, Romarrikets tid, och påminner mycket om den TV-serien fast med mindre snusk. Här får vi följa tioårige Marcus Cornelius Primus vars liv tar sig en brutal vändning när hans far, en före detta officer i den romerska armén, mördas pga. sina skulder. Marcus och hans mamma tas tillfånga av mördarna och säljs som slavar för att betala av skulderna. Men Marcus lyckas undkomma och blir under flykten istället rekryterad som gladiator. Nu börjar ett nytt liv för Marcus  med strikta regler, brutal träning och en ständig kamp för överlevnad. Alla de blivande gladiatorerna uppmanas att glömma sitt förflutna. Men Marcus vägrar. Han brinner för att hämnas sin far och rädda sin mor från slaveriet. Vad Marcus själv inte vet, är att hans ursprung döljer en livsfarlig hemlighet. Om romarna får reda på den har dödar de honom på fläcken.
Det blir många strider och man får ingående veta hur gladiatorernas träning gick till. Gillar man action ska man läsa den här.

Ja, just det - här är ett klipp från Spartacus!