Dagens boktips:
Utan titel av Anna Charlotta Gunnarsson.
16 åriga Jills mamma har dött i lungcancer för tre år sedan och hennes storebror har flyttat hemifrån för att plugga. Jill bor ensam kvar med sin pappa. Jill sörjer och saknar sin mamma, men hon visar det inte så mycket utåt, det syns liksom inte på henne. Hennes pappa hanterar sorgen efter mammans död på ett annat sätt än Jill. Pappan sörjer öppet, gråter och bryter ihop. Och han vill prata om mamman, älta. Men när dom pratar så är det egentligen bara han som pratar. Han tar sig inte tid att lyssna på vad Jill säger, han tar inte in.
Och han kan inte förstå varför hans dotter inte är som honom. Varför hon inte bryter ihop och gråter hela tiden. Men han märker inte att Jill kämpar för att klara av sorgen, som dyker på henne då och då. Små saker som kan påminna henne om mamman och saknaden och som får henne att bryta ihop.
En annan sak som bekymrar pappan är att hon inte gör UPPROR. Hon är ju tonåring och borde hata allt och alla. Som hennes pappa gjorde, som spelade i punkband och protesterade mot allt möjligt. Istället har han en dotter som ser ut som de flesta andra och som gillar att baka och att lägga upp kreationerna på sin och kompisens bakblogg.
Trots att mamman dött i lungcancer så tjuvröker Jill. En dag åker hon fast i skolan och pappan får reda på det. Pappan blir skitsur och Jill får datorförbud i en månad. Att hon har massa skolarbete spelar ingen roll. Hon får skriva för hand. Och bakbloggen är det bara att glömma.
Jill i sin tur ger pappan talförbud i en månad, hon vägrar att prata med honom. Det är ju ändå bara han som pratar hela tiden utan att lyssna på henne.
Dessutom fortsätter hon att tjuvröka, DET är hennes uppror. Men hon smyger med det för att inte åka fast. Hon har sitt hemliga rökställe, där hon kan sitta i lugn och ro och gömma sig för världen. Men en dag fattas det cigg ur paketet.
Det är så hon träffar Mio. Som är tolv år och egentligen för smart för sin ålder, hans hemförhållanden har fått honom att växa upp fort och att tänka lite för mycket. Hans föräldrar jobbar med kultur och de reser mycket och ibland tar de med Mio ut i världen. Och det diskuteras mycket hemma, kanske saker som en tolvåring egentligen inte skall behöva tänka på.
Helt plötsligt har Jill någon att prata med, som lyssnar, tar in och pratar med henne. På riktigt.
Jag gillade den här boken väldigt mycket, det är en vacker bok. En lätt bok att läsa med ett enkelt språk som flyter på bra och som sagt, en väldigt fin berättelse.
Men när jag försöker klura ut vad den egentligen handlar om så vet jag inte riktigt.
Kanske relationer. Till den döda mamman, till pappan, storebror, sig själv och vänner. Och det är väldigt fint att läsa om. Kanske handlar det också om vem som bestämmer hur man sörjer och om det finns rätt och fel sätt?
Fast jag tycker egentligen inte att det spelar någon roll vad den handlar om, alla böcker som får mig att gråta lite är värda att läsa!
