När jag gick på gymnasiet läste jag inte speciellt mycket poesi eller dikter. Med ett undantag och det var Karin Boyes dikter. Hon föddes här i Göteborg år 1900 och blev bara 41 år gammal. Men under sin korta levnadstid så hann hon med att skriva flera diktsamlingar, romaner och essäer.
Ack låt mig leva riktigt
och riktigt dö en gång,
så att jag rör vid verklighet
i ont som i gott.
Och låt mig vara stilla
och vörda vad jag ser,
så detta får bli detta
och inget mer.
Ur dikten Önskan från diktsamlingen Gömda land av Karin Boye.
Från en stygg flicka
Jag hoppas du inte alls har det bra.
Jag hoppas du ligger vaken som jag
och känner dig lustigt glad och rörd
och yr och ängslig och mycket störd.
Och rätt som det är, så får du brått
att lägga dig rätt för att sova gott.
Jag hoppas det dröjer en liten stund...
Jag hoppas du inte får en blund!
Ur diktsamlingen Härdarna av Karin Boye
Även om det nu är över 100 år sedan hon föddes så tycker jag hennes dikter står sig bra än i dag. Och det kanske är det som gör en bra text (oavsett i vilket form den kommer). Att den står sig över tid - att nya generationer kan ta till sig texten och göra den till sin.
Karin Boyes diktsamlingar och böcker finns naturligtvis att låna på biblioteket! Om man vill läsa en bra bok som hon har skrivit kan jag tipsa om Kallocain.
Trevlig helg på er alla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar