I det här trädet har två olika handlingar som dels berättas av Siri och dels av Jacob. Båda går på samma skola, men de känner inte varandra. Jag förväntar mig till att börja med att huvudpersonerna antingen skall bli kära, bästa kompisar eller råka ut för något dramatiskt tillsammans. Men den här boken undviker att vara förutsägbar.Siri är en tyst tjej som har bestämt sig för att inte tycka synd om sig själv, trots att hon har en del saker som bekymrar henne. Hon tar sin hämnd på skolkamrater som hon inte gillar genom att sticka ut deras ögon i skolkatalogen med en nål.
Jacob har flyttat runt i landet de senaste åren och har svårt för att prata med sin mamma och storebror om varför de flyttat så mycket. Han anar att det har att göra med att hans styvpappa inte kom överens med Jacobs storebror.
Allt eftersom berättelsen utvecklas råkar Siri och Jacob ut för missförstånd, svek och glädje, precis som livet kan vara. Slutet undviker att vara sockersött eller deprimerande, utan visar istället på en fortsättning som förmodligen kommer att innehålla både toppar och dalar i Siris och Jacobs liv.
Boken är befriad från någon överdrivet uppfostrande sensmoral och språket känns naturligt. Skillnader mellan Siris och Jacobs berättande gör det lätt att hålla isär de två handlingarna, som ibland möts när Siri och Jacob stöter på varann i skolan eller på fritiden.
Efter att ha läst boken blir jag sugen på att läsa fler böcker av Katarina Kieri och Per Nilsson. De har skrivit flera ungdomsböcker var för sig, och detta är deras första bok som de skrivit tillsammans. Man skulle kunna tro att Katarina har skrivit Siri-kapitlen och Per skrivit Jacob-kapitlen, men det är tvärtom. De har skrivit varsitt kapitel och skickat till varann, men boken känns inte splittrad utan de har lyckats hålla ihop sina olika stilar till en bok som förtjänar att många läser den.
Läs mer om boken och hur författarna skrev den (klicka här).
/Alex
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar