Mina fördomar om Alex Schulman som kom på skam?

Personligen har jag svårt för Alex Schulman (mycket på grund av den ytliga och elaka bloggstil han gjorde till sin för ett par år sedan) men tvingade mig ändå att läsa hans senaste bok och upptäckte att jag trots allt kunde uppskatta hans språkliga ansträngningar.

När Alex Schulman skrev Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött utgick han ifrån gamla blogginlägg och boken påminner mycket till sin form, med korta tidsspecifika kapitel, om en dagbok. Nästan uteslutande handlar boken om Schulman - hur han festar, nojar och tvingas att konfronteras med tragiken i sitt liv, men framförallt om den spirande kärleken till kvinnan som blir hans fru.

Att vara med henne... är en självrannsakande och ärlig roman om osäkerhet, rädslor och de första trevande stegen in i en kärlekhistoria.
Alex Schulman har en god förmåga att levande och cyniskt beskriva människor (därav hans elaka bloggstil) men i boken sker det oftast med värme och allra mest genom en komisk självironi. Den rättframma stilen fungerar väl ihop med dagboksformatet och ger boken en känsla av direkt uppriktighet, som genom det levande språket nästan ibland verkar vilja närma sig lyrikens område.

Boken är bra - när jag läste den skulle jag rent utav säga riktigt bra! - men när jag läst klart den får jag ändå en känsla av innehållslöshet. Den handlar trots allt bara om Alex Schulman och om hans känslor samt uppfattning om världen. Plötsligt befinner jag mig ändå lite där jag började, är Schulman ändå inte ganska självgod och ytlig?

/skeptisk men charmad Johanna 

NU KAN MAN ÄNTLIGEN BÖRJA SPELA

Spana in den höga mysfaktorn 

i Unga Vuxna-rummet på Hisingens bibliotek 

med de nya, schyssta möblerna 

och ett splitternytt PS3 att spela på!

Boka och välj spel i disken - sedan är det bara att sätta igång!

Här kan du sitta i världens skönaste (och snyggaste!) TV-spelsstolar...

...eller bara hänga i sofforna och ta det lugnt.

 

Ta med dig en kompis och kom hit och testa!

När den värsta besvikelsen lagt sig...

I torsdags var jag i Helsingborg och laddad till bristningsgränsen inför en konsert med Morrissey - när vi får beskedet att han ställt in spelningen på grund av dåligt väder. Jag som hade tänkt ägna ett blogginlägg till honom i eufori och glädje efter spelningen får nu istället bara göra ett vanligt musiktips.

För er som inte vet vem Steven Patrick Morrissey är, så slog han igenom som sångare och textskrivare i Manchesterbandet The Smiths under 80-talet som med ljuv, kraftfull musik och poetiska texter var både banbrytande och trendsättande. Från genombrottet med singeln ”Hand in Glove” 1983 till bandets upplösning 1987 hade de skapat fyra fantastiska album (The Smiths, Meat is Murder, The Queen is Dead, Strangeways, Here We Come) och en hel uppsjö singlar.

Då Morrissey framförallt var vokalist och textskrivare var det få som trodde att han skulle lyckas med en solokarriär. Med skivan ”Viva Hate” från 1988 visade han på motsatsen och har sedan dess gått från storhet till storhet. Typiskt för hans musik är knivskarpa och litterära texter med bitterljuv romantik, ironi och samhällskritisk udd. Samt förstås hans alldeles unika röst som man antingen älskar eller hatar.

Mina fem favoritlåtar med Smiths/Morrissey (just nu):

5. Barbarism Begins at Home

4. This Charming Man

3. First of the Gang to Die

2. Sing Your Life

1. There is a Light that Never Goes Out

/Johanna - fortfarande en smula besviken.

Intervju: Navid Modiri

Navid Modiri är en person som leker och arbetar med ord - oavsett om det är med bandet Navid Modiri & Gudarna, genom poesi , som radio/TV-profil eller med bloggen och sedermera boken "365 saker att göra".

Vi på Libraryninjas tycker också om ord och har haft den stora äran att få ställa lite frågor till denne fantastiske och inspirerande man! 

Du är ju en typisk mångsysslare. Vad är det du håller på med nu för tiden?
Just nu arbetar jag med mitt företag me&do som är en inspirationsfabrik. Vi hjälper människor att utvecklas med hjälp av inspiration i form av föreläsningar, workshops och rådgivning. Dessutom gör jag min första soloskiva med hjälp av två producenter i Göteborg. Jag skulle också vilja säga att jag egentligen inte är en mångsysslare utan snarare har gjort samma sak sen jag föddes. Pratat, skrivit och sjungit.

Du/ni har ju just haft en föreläsningsserie för 365 saker i Dynamo på stadsbiblioteket, vad handlade den om?
Om att göra saker. Hur du går från idé till handling. Alltifrån hur du kan bli bättre på att vara kreativ när du är arbetslös till att skapa nya former för laglig gatukonst.

Jag är en sådan person som är väldigt dålig på att våga göra saker som jag inte är särskilt bra på, vad har du för råd till mig för att bli modigare och bättre på att pröva nya grejer?
Sluta göra. Testa. Dessutom så skrev Astrid Lindgren om mod: "Mod är inte att inte vara rädd. Mod är att vara rädd men göra det ändå." 

Ur gömmor (internetgömmor) har det dykt upp exempel på några av dina tidigare alster, t. ex. den här dikten som publicerades i GPs Graffiti när du var 17:

självlysande boxershorts

 jag har självlysande boxershorts

så att jag ska hitta mig när det är mörkt

konstigt!

jag hittar mig inte ens när det är ljust
fastän jag har på mig dem då också.
har en ficklampa som går på batterier
så att jag ska kunna se när det är elavbrott.
men jag ser ju aldrig nåt ändå,
även om jag går ut mitt på dagen.
sen har jag ett medicinskåp,
fyllt till bredden med lugnande preparat
så att jag inte ska gå ut på stan
iklädd enbart boxershorts,
med min ficklampa i högsta hugg
och leta efter mig.

Vad höll du på med då? Hade du bestämt dig redan då för att bli Hisingens egna ordsnickrare?

Jag har alltid älskat berättelser och att själv hitta på. Det är inget nytt. Jag har skrivit sen jag var fyra och inte slutat sen dess.
 

Det här kanske är en fråga du är trött på, men vi är många som undrar - är det någon mer

musik på g från dig?

Absolut! Jag har inte gjort så här mycket musik på flera år. Det kommer ny musik redan nästa år. Just nu är jag i en otroligt kreativ fas där jag skriver, sjunger, testar och blir inspirerad av allt jag hör.

 

Om du fick en massa ca$h att investera i stadsdelarna på den här sidan Göta Älv-bron,

vad skull du göra då?

Jag skulle fråga människor i de olika stadsdelarna vad de ville göra och sedan hjälpa dem att förverkliga de drömmarna. Det är det bästa jag vet.
 

Om du fick bestämma över Kulturhus Backaplan, vad skulle du vilja se där då?

Tillåtande och modiga initiativ som vågar provocera, utmana och hetsa lite. Kultur ska inte vara käckt, trevligt och tillrättalagt bara. Jag gillar kultur som vågar bråka och busa med människors föreställningar.

Vem är din favoritförfattare när det gäller serier (om du läser serier)?

Jag älskar serier. Jag gillar alltifrån Preacher till Kalle & Anka. Don Rosa är min favorit vad gäller att teckna Kalle och sen tycker jag också hemskt mycket om de gamla Valhallserierna som jag upptäckte på Kärra bibliotek som barn.
 

Om du var en mössa, hur skulle du se ut (material, mönster mm)? 

En skotskrutig gubbkeps. 

 

Den 24 augusti kan Du också bli inspirerad av Navid Modiri på stadsbiblioteket i Dynamo-rummet!

Magi i Övärlden

Till skillnad från Kristian älskar jag när fantasy innehåller mycket magi. 

Jag skulle till och med vilja påstå att ju mer magi desto bättre! 

Allra bäst är det dessutom om huvudpersonen är magiker, som är fallet med Ursula K. Le Guins böcker om Övärlden. De tre första böckerna (Trollkarlen från övärlden, Gravkamrarna i Atuan, Den yttersta stranden) handlar om trollkarlen Sparvhök och hans vänners öden och äventyr. 

När handlingen börjar är Sparvhök bara en ung pojke och getaherde i lära hos en byhäxa. Snart står det dock klart att han äger starka inneboende krafter, vilket ger honom tillträde till Övärldens skola för trollkarlar. Genom ungdomligt högmod och brådska äventyrar Sparvhök hela sin och världens framtid och får på den hårda vägen lära sig vad magi egentligen innebär - kunskapen om alltings sanna namn och upprätthållandet av jämvikten. Böckernas handling är utformade som en resa, dels en yttre med ett uppdrag och ett mål, dels en inre som leder till kunskap och självinsikt för karaktärerna. På så vis följer de ett fantasytypiskt kännetecken med olika händelser och platser som måste passeras under resans gång för att nå fram till slutpunkten, vilket också uppehåller en konstant spänningsnivå. 

  

Trots att böckerna inte är särskilt tjocka inrymmer de ändå en fullt utvecklad värld som erbjuder fler pusselbitar ju mer man läser. I likhet med Tolkiens böcker och Harry Potter är berättelserna om Övärlden lästa av vuxna såväl som barn och har blivit självklara klassiker inom  fantasygenren. Språket är enkelt men äger ändå en poetisk rytm med vackra och fantasieggande bilder. Karaktärerna och intrigerna är för genren ovanligt trovärdiga och komplexa, då en enkel uppdelning mellan gott och ont saknas till förmån för en mer sammansatt och överraskande skildring.

De tre första böckerna om Övärlden skrevs under 60- och 70-talen men har under de senaste tjugo åren utökats med ytterligare tre (Tehanu, Berättelser från Övärlden, Burna av en annan vind) så att det allt som allt finns sex böcker som handlar om Övärlden och dess befolkning. Lyckligtvis har jag ännu inte läst de tre senare böckerna, något jag gladeligen skall råda bot på så fort mitt kaffe är färdigbryggt!    

Dessutom har det gjorts en animerad film som är baserad på böckerna, Legender från Övärlden, av Gorō Miyazaki (son till kände Hayao Miyazaki som gjort bl.a. Spirited away och Min granne Totoro).

/Johanna

En seriealholics bekännelser

Det har faktiskt bara blivit SF-bokhandelns kalas en gång denna veckan. Men det är nästan så jag inte vågade gå tillbaka, semesterkassan ska ju räcka till annat också. De här serierna blev det i alla fall, varav flera finns på biblioteket att låna - och de andra kanske kommer... De som finns på biblioteken idag har jag länkat till nedan, bara svinga in på Gotlib och reservera!

- Lost and Found av Shaun Tan som skrivit/gjort Ankomsten som jag skrev om i mitt första inlägg på bloggen. Lost and Found är en samling berättelser, just den här finns inte på biblioteken än, men det finns flera andra titlar av Shaun Tan.

- The Unwritten av Mike Carey, om Tommy, son till en författare som skriver Harry Potter-liknande berättelser. Tommy är huvudkaraktären i böckerna som pappan skriver, och plötsligt verkar en del av sakerna som händer i böckerna börja hända på riktigt...

- 30 days of night av Steve Niles är scräck. Mörkt, kusligt, obehagligt. Och så jäkla snyggt. Hela serien finns på bibblan.

- Fell, av Ellis Warren, har jag inte läst än och kan jag inte säga så mycket om än förutom att den handlar om en detektiv som bor i en stad där "everyone is hiding something" enligt baksidan på albumet. Jag kunde bara inte motstå framsidan. Del ett, Feral City, finns på biblioteket, låna och avgör själv.

- Zombies - a record of the year of the infection står att det är en sammanställning av "field notes by Dr. Robert Twombly". Denna fiktiva Dr. Twombly får alltså uppleva när "zombieepedimen" bryter ut (år 2012, så var på din vakt!) och rapporterar i bild och ord under ett år framåt hur det sprider sig, hans vänner blir till zombies, han flyr ut på landet för att undkomma osv. De häftigaste bilder jag sett på länge. Finns inte på biblioteket än, men om jag får bestämma kommer den göra det snart. Och som tur är får jag ju det!

Efter denna rapport återgår jag återigen till min semester där jag snart drar till Amsterdam för att just det - kolla in fler seriebutiker! Hört att det ska finnas några riktigt bra. Lycka!
//Liza